Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Branschkritik mot regelreform för arbetsmiljön

Byggbranschen är hårt riskutsatt. I fjol rapporterades 3 670 arbetsolyckor med sjukfrånvaro. Men både LO och Svenskt Näringsliv varnar för att Arbetsmiljöverkets pågående stora regelreform snarast ökar riskerna.

I mitten av december ska Arbetsmiljöverket ta beslut om på vilket sätt myndigheten vill förändra de samlingar av säkerhetsföreskrifter som skyddsombud och byggherrar har att förhålla sig till. Enligt Arbetsmiljöverket är dagens regler för gamla och otydliga, ett lapptäcke som behöver ”städas upp”. Ett syfte är att göra reglerna mer relevanta och begripliga för hela arbetslivet, genom att låta föreskrifterna utgå från olika riskområden snarare än de traditionella bransch- och special­föreskrifter som gällt exempelvis olika delar av byggbranschen.

Men hos LO och Byggnadsarbetareförbundet är man inte imponerad:

– De hackar sönder dagens före­skrifter så att det blir ännu mer komplicerat att leta efter de regler man behöver på sin egen arbetsplats. Man får leta på flera ställen än i dag, vilket i sig leder till en ökad risk om vare sig arbetsgivare eller byggnadsarbetare kan se hur de ska göra, anser Byggnads regionala skyddsombud i Stockholm Tomas Kullberg.

– Jag förstår att Arbetsmiljöverket vill åstadkomma en förenkling för att få fler att bli aktiva i arbetsmiljöarbetet. Men det här är fel väg att gå, tycker han.

I dag finns runt 2 300 arbetsmiljö­regler sorterade i cirka 80 olika före­skrifter. Nu vill Arbetsmiljöverket banta antalet till 17 och sortera in reglerna i nya strukturer. Dubbelregleringar och överlappningar ska bort. Förändringen är enligt Arbetsmiljöverket en nödvändig del i EU:s arbete med att förenkla och minska företagens regelbörda.

I dag är reglerna inordnade i föreskrifter med rubriker som ”Asbest”, ”Härdplast”, ”Sprängning”, ”Ställningar” och ”Byggnads- och anläggningsarbete”. Nu är tanken i stället att dela upp reglerna på bredare teman som ”Arbetsmiljörisker”, ”Arbetsutrustning” och ”Medicinska kontroller”. Det innebär att reglerna i dagens föreskrifter sprids på flera olika nya regelsamlingar.

En liknande reform genomfördes 2013 i Norge, något de norska facken nu varnar Sverige för. 47 föreskrifter bantades till sex. Enligt det norska byggfacket var de tidigare reglerna både tydligare och mer detaljrika. Inte heller företagen anser att det blivit enklare.

Både LO och Svenskt Näringsliv är dessutom irriterade på att Arbetsmiljöverket, enligt dem, inte lyssnat på parterna i arbetet med att ta fram de nya förslagen. Arbetsmiljöverket tillbakavisar kritiken, bland annat med att nya digitala verktyg ska göra det lättare för arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud att hitta de regler som gäller just för dem. Men hos såväl LO och Byggnads som hos Sveriges Byggindustrier ligger i botten ett decennium av frustration över hur Arbetsmiljöverket bantat antalet arbetsplatsinspektörer. Arbetsmiljöverket har fått kritik från Statskontoret för att arbetsplatstillsynen minskat och att de inspektörer som besitter specialistkompetens lämnar myndigheten. I fjol riktade även Riksrevisionen kritik mot verket för bristande tillsyn.

Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål tog 2014 fram en tabell med schablonbelopp för brott som leder till döden eller skador av varierande grad.

Vållande till annans död: Minst 1 000 000 kr

Vållande till kroppsskada,

brott av normalgraden

Allvarlig

skada: 400 000–1 000 000 kr

Skada av

normalgraden: 200 000–400 000 kr

Lindrig skada: 100 000–200 000 kr

Vållande till kroppsskada,

grovt brott

Allvarlig

skada: 800 000–1 400 000 kr

Skada av

normalgraden: 500 000–800 000 kr

Lindrig skada: 300 000–500 000 kr

Framkallande av livsfara och fara för svår kroppsskada hos annan

Livsfara: Minst 400 000 kr

Fara för svår kroppsskada: Minst 200 000 kr