Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Ny forskning: Ljusterapi kan hjälpa mot trötthet i mörkret

Ljuset hjälper oss att orka mer. Enligt preliminära resultat i en studie från Stressforsknings­institutet vid Stockholms universitet kan 20 minuters ljusterapi om dagen minska symtom på depression, stress och trötthet.

Så här på årets mörkaste dag är docenten och sömnforskaren Arne Lowdens nya studie om ljusterapi extra intressant. Ljusets betydelse för oss kan inte underskattas.

Årets Nobelpris i medicin delades ut till de tre forskare som har upptäckt hur våra celler på egen hand kan känna efter vilken tid på dygnet det är. Människor utsöndrar mycket av hormonet melatonin på natten som gör oss sömniga. På morgonen utsöndrar vi i stället kortisol för att vakna. Även kroppstemperatur, ämnesomsättning, blodtryck och uppmärksamhetsförmåga varierar över dygnet. Om en människa kommer ur fas, genom att man reser eller av andra anledningar vänder på dygnet är det ljuset som koordinerar och synkroniserar så att man kommer i fas igen.

Arne Lowden har i många år studerat hur viktigt ljuset är för hur vi mår. Nyligen gjorde han en kunskapssammanställning för Folkhälsomyndigheten om dagsljusets betydelse för inomhusmiljön. Arne Lowden menar att forskningen gått framåt sedan 2007 då SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, undersökte om ljusterapi minskade depression. Då konstaterade SBU att det vare sig gick att bevisa eller förkasta att ljus­terapi fungerade.

Arne Lowdens egen forskning om ljusterapi är i full gång och en första rapport kommer att bli klar för publicering i början av nästa år.

I hans undersökning bjöds 1622 gymnasieelever in för att svara på en enkät om hur de mådde psykiskt. Utifrån svaren delades de in i grupper beroende på om de hade starka eller moderata symtom på depression eller inga symtom alls. Socialstyrelsen rekommenderar inte behandling med ljusterapi mot depression, men de som Stressforskningsinstitutet träffat har inte fått diagnosen depression.

– Många av de vi studerar och som rapporterar symtom på depression, skulle sannolikt inte få vare sig en diagnos på depression eller behandling av den, menar Arne Lowden.

Många unga lider av det som kal­las social jetlag. De har svårt att somna och en mindre del av sömnen är djupsömn på vintern. Särskilt bristen på morgonljus gör dem trötta.

Eleverna fick bära ljus- och rörelse­mätare och det visade sig att det var en stor skillnad på hur mycket de sov under den mörka årstiden och den ljusa. Under den mörka årstiden sov de fyra procent sämre på skoldagar och fem procent sämre på helgerna än under den ljusa årstiden.

Under två veckor fick eleverna sedan bära ljusglasögon på morgonen, några fick glasögon med vitt ljus och några med rött ljus. Glas­ögonen de använde sitter ovanför ögonen och innehåller små lampor som lyser mot ett hologram. Det i sin tur reflekterar ljuset in i ögonen. De går att använda även om man bär vanliga glasögon och till skillnad från ljusterapilampor är de lättare att använda i skolan och på arbetsplatsen.

Ljusterapiglasögonen med vitt ljus har tre lägen, som mest ger de 1 500 lux, vilket kan jämföras med 10 000 lux som det kan vara utomhus en ljus dag.

Preliminära resultat visar att oavsett om eleverna hade glas­ögon med rött eller vitt ljus så minskade depressionsbesvären med 25 procent. Stress minskade med 11 procent, trötthet med 14 procent, sömnproblem med 16 procent och kvällspigghet med 5 procent.

Det visade sig också att de 68 procent som sade sig ha starka symtom på depression innan de började använda ljusglasögon minskade till 26 procent efter två veckors användning. Docent Arne Lowden menar dock att det är viktigt att ta hänsyn till placeboeffekten. Eleverna kan ha förväntningar på att de ska må bättre.

– Men å andra sidan finns det flera stora undersökningar som visar att ljuset spelar en väldigt stor roll för hur man mår, säger han.

Ljusglasögonen fick gymnasieelever att bli piggare i docenten och sömnforskaren Arne Lowdens nya undersökning. Forskningen ses fortfarande som experimentell av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU.

Ljusglasögonen används cirka en halvtimme varje dag - hemma, i skolan eller på jobbet.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.