Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Ny modell ska ge solenergin skjuts

Solen pekas ut som en av framtidens främsta energikällor. Att hyra solceller av ett företag som sköter om dem är redan en etablerad affärsidé i USA. Nu är modellen på uppgång i Sverige.

I framtiden kan solen gå upp över ett nytt energilandskap. Intresset för solceller är stort, och från Tyskland kom i somras fakta om att landets samlade solenergi­anläggningar under juli månad producerade mer el än kärnkraften.

Det svenska företaget Eneos affärs­idé är att deras kunder ska kunna producera sin egen ­energi, utan att behöva sätta sig in i hur ­tekniken fungerar.

– När folk börjar inse att det här är pålitlig teknik kommer marknaden att växa väldigt snabbt. Jag ­brukar ta bredband som exempel. I dag är det inte många som förstår hur det faktiskt fungerar – men det behöver man inte, för man vet vad man får ut av det, ­säger ­Harald Överholm, en av Eneos grundare.

Hotell och spa Yasuragi på Hassel­udden i Nacka är ett av de senaste tillskotten i Eneos kundkrets.

– Anläggningen är helt fri från fossila bränslen. Före installationen av solcellerna drevs den av bergvärme, biodiesel och en liten del inköpt el från vind och vatten. Solceller var ett naturligt nästa steg för oss, förklarar Caroline Strindmar, hållbarhetschef på Yasuragi.

Att Yasuragis tak inte är skymt av träd och har en sydlig vinkel gör det optimalt för en solcellsinstallation. Trots att soltimmarna i Sverige är väldigt ojämnt fördelade över året kan Eneo räkna ut den ungefärliga mängd energi som anläggningen kommer att generera.

– Den kommer att ge 60 000 kilowattimmar om året. Det motsvarar ungefär den årliga energiåtgången för 50 normalstora tvårumslägenheter, berättar Harald Överholm.

När Harald Överholm började ­forska på solcellsmarknader vid vid universitetet i brittiska Cambridge skickades han omgående till USA där solcellsmarknaden är stor.

– Där består ungefär 70 procent av solcellsmarknaden av installationer som följer den här affärsmodellen. Några företag har över tusen anställda och förvaltar hundra­tusen­tals installationer. Jag blev så inspirerad att jag inte kunde låta bli att prova modellen i Sverige.

Arkitekten Jouri Kanters forskar om solenergiutbyggnad vid Lunds tekniska högskola, och har studerat de svenska förutsättningarna. De största problemen är politiska, att reglerna för att sälja den el man producerar kan ändras från år till år.

– I Tyskland sattes inmatningstarifferna för 25 år. Då vet folk att investeringen är trygg, och vad som kommer att hända.

Det bästa i Sverige är därför att själv använda den el som anläggningen ger, snarare än att sälja den.

– Det är mest lönsamt, och då är man inte beroende av politiken. Om vi verkligen vill att Sverige ska öka den installerade effekten måste vi se till att alla politiker är överens, och stödja det på alla möjliga sätt, säger Jouri Kanters.

Uthyrning kan vara en bra ­modell, men det kan vara problematiskt om solpanelerna inte är integrerade i arkitekturen utan läggs på befintligt tak. Bygglovsprocessen är inte alltid enkel.

Än så länge är Eneo affärsidé uteslutande riktad mot andra företag. Men Harald Överholm är övertygad om att möjligheten att hyra sol­celler förr eller senare kommer till privata hushåll.

– I dag finns en skattning som säger att en fjärdedel av Sveriges alla hustak är lämpade för solceller. Med tanke på hur fort utvecklingen har gått i USA tror jag att det är en rimlig prognos är att en fjärdedel av alla Sveriges hustak kommer att ha solceller om tio år.

Eneo installerar solceller på kundens tak. Sedan hyrs solcellerna av kunden. I dagsläget vänder sig Eneo endast till andra företag.

Att hyra solceller innebär ett elpris på i genom­snitt 1 krona per kilowatttimme. Det motsvarar ­ungefär samma pris som på el via elnätet, inklusive skatt och nätavgift.

Det månatliga priset är det­samma för hela kontraktsperioden. ­Justeringar efter konsumentpris­index sker löpande.

Vid 1 800 kvadratmeter solcells­yta nås taket för solcellsskatt som träder i kraft 1 juli 2016. Skatten kommer enligt nuvarande förslag att bli 30 öre per kilowattimme.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.