Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Östergötland gör sig oberoende av hyrläkarna

Den 1 januari 2019 ska alla svenska landsting och regioner ha gjort sig oberoende av hyrläkare, stafettsjuksköterskor och annan bemanningspersonal. Region Östergötland är på god väg.

Beslutet togs 2016 av Sveriges Kommuner och landsting, SKL. Tanken är att egna läkare och sjuksköterskor både blir billigare och gynnar kontinuiteten, en förutsättning för en säker vård.

Men trots det har hyrkostnaderna på många håll tvärtom fortsatt att öka, bekräftade SKL:s senaste kvartalsredovisning i november.

Mot strömmen går bara Region Östergötland, Region Skåne, landstinget i Kalmar och i senaste mätningen även Västmanland.

Region Östergötland beslöt redan 2015 att strypa pengaflödet till bemanningsföretagen, berättar hr-direktören Zilla Jonsson för DN.

– Kostnaderna hade då ökat kraftigt under 2014 och början av 2015. Med hårt tryck på vården och en växande bemanningsbransch var det enkla svaret att öka inhyrningen. När någon sade upp sig eller gick på föräldraledighet var ju det snabbaste sättet att bemanna upp.

Men redan i april 2016 hade Östergötland lyckats pressa ned andelen inhyrda sjuksköterskor. Och i dag är antalet hyrläkare på vårdcentraler bara sju.

Det senaste halvåret har kostnaderna för hyrpersonal varje månad legat 20–30 procent lägre än motsvarande period 2016.

Målet är inte ett totalt hyrstopp, understryker Zilla Jonsson.

– Men det handlar om att åstadkomma ett hälsosamt utnyttjande av bemanningsföretagen. De ska inte vara det verktyg man tar till i första hand, utan i sista.

Hur har då Region Östergötland gått till väga?

En bra grund är det enhälliga politiska beslutet, påpekar Zilla Jonsson. Och att ansvaret ligger på respektive vårdenhet.

– Annars uppstår lätt en övertro på att en extern projektorganisation ska lösa problemet.

Samtidigt ska numera Regionledningen godkänna varje enskild inhyrning, som beviljas med högst ett halvår i taget. Och bara på villkor att enheten kan konkretisera vad som samtidigt görs för att säkra att man efter sex månader inte längre ska behöva hyra in.

Andra viktiga pusselbitar:

Ett års karens för personal som säger upp sig från Region Östergötland för att ta anställning i bemanningsföretag i hopp om högre lön och friare schema. Först efter ett år går det att bli inhyrd av sin gamla arbetsgivare.

Grundutbildade sjuksköterskor erbjuds specialistutbildning med bibehållen lön.

Sjuksköterskornas och under­sköterskornas arbetsmiljö förbättras. Servicevärdar tar över en del av undersköterskornas arbete, vilket skapar utrymme för att avlasta sjuksköterskorna.

På vårdcentralen Brinken i Motala med drygt 11 000 listade patienter har verksamhetschefen Peter Lindstedt tagit ett ovanligt grepp. Brinken har 6,5 distriktsläkar­tjänster, varav bara 2,5 2015 var besatta med tillsvidareanställda specialister.

Peter Lindstedt insåg att han kunde slå två flugor i en smäll genom att anlita unga svenskar som fått sin läkarutbildning i något annat EU-land, främst Polen, Tjeckien, Rumänien eller Baltikum, och som saknade praktisk erfarenhet från svensk sjukvård och därmed en naturlig väg in i de kliniska delarna av läkarutbildningen. Bra för de unga läkarna och bra för vårdcentralen, eftersom det blev mycket billigare än hyrläkare och gav Brinken en ­dynamisk känsla av utbildnings­enhet.

Den första kullen är nu halvvägs genom sin femåriga specialisttjänstgöring, och Peter Lindstedt hoppas kunna locka någon tillbaka till en tjänst på vårdcentralen.

28-åriga Ozhien Held från Stockholm har gått sin läkarutbildning i Polen, och vikarierar nu som underläkare för att kvalificera sig för en AT i Östergötland. Hon är jätteglad över att ha fått in en fot i den svenska vården och vill gärna stanna i Motala när hon är klar med den praktiska delen av utbildningen.

– Det här är en bra modell, otroligt positiv för oss som läst utomlands och saknar klinisk erfarenhet, säger Ozhien Held.