Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Så kan nya vårdmiljöer göra sjukhuspatienter mer friska

Göteborg. En väl fungerande arkitektur kan fungera som medicin och skapa en effektivare och humanare vård. På Centrum för vårdens arkitektur vid Chalmers forskas de mest gynnsamma sjukhusmiljöerna fram.

När den nya psykiatriavdelningen på Östra sjukhuset i Göteborg öppnades 2007 möttes patienter och personal av nydanande arkitektur.

Här fanns en välkomnande ­entré. Avdelningens rum låg grupperade runt en glasövertäckt vinter­trädgård, där ljuset tilläts flöda in. Patienterna hade direkt tillgång till en grönskande trädgård. Många enskilda rum gjorde att de intagna kunde erbjudas avskildhet.

I en undersökning som jämförde vårdresultaten vid den gamla och nya byggnaden upptäcktes stora förbättringar. Tvångsmedicineringen och bältesspänning av patienter minskade liksom hot och våld på avdelningen.

– Även sjukskrivningar bland personalen gick ned, så det var tydligt att den förbättrade miljön hade många positiva effekter, säger Stefan Lundin.

Han arbetar vid White arkitektbyrå och ritade avdelningen vid Östra sjukhuset. Han är även doktorand på Chalmers vid högskolans Centrum för vårdens arkitektur, där forskarna tar fram framtidens vårdmiljöer.

Professor Peter Fröst, som är centrumets ledare, säger att det länge varit känt att en bra miljö inverkar positivt på en patients läkning, men att detta ”glömdes bort” när många av dagens svenska sjukhus byggdes.

Det var vetenskapen som skulle laga folk och miljön skulle vara så neutral som möjligt. Följden blev långa, sterila korridorer.

– Många av de gamla sjukhusen är i dag uttjänta och sedan man byggde förra gången har det hänt mycket när det gäller insikten av arkitekturens betydelse. I dag inser man att hela sammanhanget som vi befinner oss i har betydelse för hur vi läker och lindras, säger Fröst.

Göran Lindahl, forskningsledare vid centrumet, påpekar att vårdarkitektur kan innebära så mycket. Ett väl utformat väntrum kan ge patienter och anhöriga en första positiv känsla av sjukhusbesöket. För en tungt medicinerad patient kan ett dåligt utformat innertak på en intensivvårdsavdelning ge upphov till hallucinationer.

– Med enkla medel går det att göra betydande förändringar.

När forskare och arkitekter i dag planerar för nya vårdinrättningar är det viktigt att fundera över framtida medicinska utmaningar. Göran Lindahl berättar om hur man i samband med SARS-epidemin i början av 2000-talet på sjukhus i Asien insåg att luftintaget i operationssalar inte var ändamålsenligt konstruerade.

– När vi i dag ser en utveckling med multiresistenta bakterier kan det vara viktigt att bygga enpatientrum på sjukhusen, vilket gör det lättare att isolera, säger han.

Kopplad till centrumet på Chalmers finns den amerikanske gästprofessorn Roger Ulrich, en av pionjärerna och den i dag ledande auktoriteten på området. Han slog i sin forskning tidigt fast sambandet mellan god miljö och kortare vårdtider.

Forskarna är övertygade om att samhället har mycket att vinna på en bättre utformning av vård­institutionerna – inte minst ekonomiskt. De förklarar att byggnaderna bara står för 8 till 10 procent av den ­totala kostnaden för vården. Förbättringar i arkitektur och miljö som kan förkorta vårdtider och minska sjukskrivningar kan ge stora vinster.

Peter Fröst anser att intresset för vårdarkitektur ökar kraftigt bland beslutsfattare. Han konstaterar att drivkrafterna är dubbla.

– Vården blir både mer human och mer effektiv, säger Fröst.

När arkitekten Stefan Lundin utformade ”De sex små husen”, den psykiatriska avdelningen vid Östra sjukhuset i Göteborg, hade han som mål att skapa:

Ett gott första intryck i entrén.

Undvika institutionsprägel.

En fri och öppen atmosfär.

Direkt tillgänglig trädgård.

Neutrala samtalsrum.

”Hjärtat” - en koncentrerad avdelning där alla de viktigaste lokalerna finns,

Successiv utvidgning av den personliga sfären – möjlighet att dra sig undan.