Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-20 00:15 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/jobb/studie-kortad-arbetstid-populart-men-ger-inte-battre-halsa/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Studie: Kortad arbetstid populärt – men ger inte bättre hälsa

Skiftscheman med en tolv­procentig arbetstidsförkortning är inte automatiskt bättre för hälsan än fasta skiftscheman, även om de är mer populära.  Inte heller de ”önske­scheman”, som medarbetarna själva får planera. Det visar Stressforskningsinstitutets nya studie om hälsa och skiftarbete.

Avgörande är i stället själva arbetsbelastningen. Inte minst hur känslomässigt krävande arbetet är. Få raster eller pauser förvärrar också stressen. 

Det är slutsatsen av det tvååriga forskningsprojektet – studien ”Må bra i skiftarbete”, ett samarbete mellan Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och Västerbottens läns landsting.

Nästan var fjärde anställd i Sverige jobbar skift. Mer än hälften är kvinnor, många inom vården, där misstag på grund av sömnbrist kan vara fatalt även för patienternas hälsa.

Men vilken typ av skiftschema de går på spelar alltså däremot mindre roll för risken för problem med stress, sömn eller för balansen mellan arbete och privatliv.   

Stressforskningsinstitutets mål var just att hitta kunskap om hur problemen med skiftarbete kan före­byggas. 

– Det ska vara möjligt att arbeta skift ända fram till pensionen utan att behöva drabbas av några allvarliga sjukdomar, säger Göran Kecklund, professor vid Stressforskningsinstitutet.

Rapporten rekommenderar en rad åtgärder som kan öka hälsan bland vårdens skiftarbetande medarbetare: 

– Vi måste jobba ännu hårdare för att motverka hög arbetsbelastning och bli tydligare med hur kort en dygnsvila kan vara, hur vi ser på dubbelskift och hur många dagar man kan jobba i följd, säger projektledaren Ulla Olofsson, hr-strateg i ledningsstaben på Västernorrlands läns landsting.

Personalen på Norrlands universitetssjukhus har sedan 15 år avdelningsvis kunnat välja ett av tre olika skiftscheman: 

Ett fast schema, som regelbundet växlar mellan dag, kväll och natt. Detta är en schematyp som många tycker mindre bra om, eftersom det är svårt att påverka sina arbetstider. Relativt få anställda på Norrlands universitetssjukhus har i dag fast schema. 

Ett verksamhetsanpassat ”önskeschema”, där medarbetaren själv kan påverka lite mer genom att vara med och välja sina arbetspass. 

Ett schema med en liten arbetstidsförkortning på 12 procent, eller fyra timmar per vecka, mot att en viss procentdel av arbetstiden är flexibel så att medarbetarna under sin bufferttid får täcka upp vid personalbrist på avdelningen.  

Stressforskningsinstitutets enkät bland 608 medarbetare – ungefär 200 i varje schemagrupp – visar att arbetstidsförkortningen är populärast. 75 procent av deltagarna uppskattar den. 

Det fasta schemat gillades av 62 procent och individuell schemaläggning av 53 procent. 

Däremot kunde forskarna alltså inte slå fast några skillnader i hälso­påverkan. Vad gäller sömnstörningar, trötthet och liknande kan ett väl planerat fast schema vara lika bra som de andra två. 

Risken med önskeschemat är att vissa samlar på sig dubbelpass och flera korta nätter varje vecka. 

– Det kan bli lite kortsiktigt, med för kort dygnsvila för den som till exempel vill vara ledig på fredags- och lördagskvällarna. Men vi ser ändå en liten fördel med de två alternativa modellerna, de som går på dem önskar inte i lika hög grad att de kunde byta yrke och slippa skiftjobbet, säger Göran Kecklund.

Enligt Kecklund är det viktiga nu att inte i första hand fokusera på en viss typ av schema, utan snarare att göra den modell avdelningen har så bra som möjligt, med så få korta nätter som möjligt.

Samt förstås att allmänt försöka minska arbetsbelastningen. Tre av tio medarbetare uppgav i studien att de saknar möjlighet att ta rast under sina arbetspass. De nära fyra av tio som uppgav att de hade ett känslomässigt krävande arbete var också tröttare. 

Hög arbetsbelastning, kort dygnsvila, långa arbetspass och få raster eller pauser påverkar medarbetarnas hälsa negativt.

Tre av tio medarbetare uppgav i studien att de saknar möjlighet att ta rast under sina arbetspass. De nära fyra av tio som uppgav att de hade ett känslomässigt krävande arbete var också tröttare.

Däremot syns inga hälsoskillnader mellan olika typer av skiftscheman inom vård och omsorg. Önske­schema är inte mer hälsofrämjande än fast schema.

I Västerbotten är en skiftmodell med liten arbetstidsförkortning populärast. Sex procent av arbetstiden är så kallad bufferttid, ordinarie men ej schemalagd arbetstid, då man får vara beredd att rycka in där det behövs.

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt