Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-21 13:14 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/jobb/vita-mans-fordel-forsvinner-nar-ledarskapet-sker-pa-distans/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Vita mäns fördel försvinner när ledarskapet sker på distans

Vill du arbeta mer jämställt? Arbeta virtuellt. Den fördel en manlig ledare har i verkliga livet, försvinner vid distansarbete, visar en pinfärsk global studie. – Det är vad du gör som räknas, förklarar Lena Zander, professor på företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet.

Bläcket har inte hunnit torka på ”A study of incoming leaders status characteristics and effective global team leadership”. Men Lena Zander, som under många år forskat kring ledarskap, ser ändå att de preliminära resultaten är så pass tillförlitliga att DN får ta del av dem. Rapporten kommer inte att vara helt klar förrän närmare sommaren.

Under två år har hon studerat vad som händer med ledarskapet i globala virtuella team. Det visar sig att varken kön, ålder eller utbildning påverkar hur man lyckas.

Det resultatet borde inte vara särskilt anmärkningsvärt, men det går tvärtemot tidigare forskning. I det verkliga livet har vita män en fördel, visar flera undersökningar. Ledare värderas ofta utifrån kön, ålder och utseende när de är nya. Kvinnliga chefer uppfattas i första hand som kvinnor, i andra hand som chefer. Vi kopplar ihop ledarskap och kön och utvärderar ledaren utifrån hur de ser ut snarare än hur de leder. Män kan välja ledarstil friare och bedöms utifrån hur väl de utövar sitt ledarskap medan kvinnors val är snävare. De förväntas leda enligt kulturella normer och bedöms hårdare om de inte gör det. Men det här händer alltså inte när männi­skor kommunicerar virtuellt.

Lena Zander och hennes kollegor gjorde sin studie på studenter som deltog i en tre veckors tävling. Deras uppdrag var att utarbeta en affärsplan och den grupp som lyckades bäst vann 6 000 kronor per person.

Över 500 studenter deltog runt om i världen. Grupperna skapades av fem-sex blandade deltagare från 40 länder, bland annat Colombia, Nepal, Nigeria, Iran, USA, Tyskland och Sverige. Gruppledarna utsågs bland de som studerade på Nya Zeeland. Det var både män och kvinnor, inhemska nyzeeländare och gäststudenter.

Grupperna träffades aldrig i verkliga livet. Deras enda sätt att arbeta ihop var genom att använda elektroniska hjälpmedel. De testade chattrum, skype, mobiltelefoner och google docs bland annat. Men många kommunicerade via mejl. De var inte helt anonyma och vissa inkluderade bilder på sig själva.

De ledare som klarade sitt uppdrag bäst var de som var strukturerade och som gav varje deltagare en möjlighet att påverka arbetet. Dessutom visade det sig att de framgångsrika ledarna lade stor vikt vid att stötta, förstå och visa empati.

Kvinnor och icke-vita män i studien förklarade en del av sina framgångar med att de fick en möjlighet att leda på ett sätt som de inte tidigare hade fått ansikte mot ansikte. Många vita män var däremot frustrerade och ansåg att de hade misslyckats med sina ambitioner och förväntningar.

– Det finns ett samband mellan hur ledaren arbetar med ledarskapet, hur tillfredsställda gruppmedlemmarna är med ledaren, hur nöjda alla är med teamet och med kommunikationen. Däremot ser vi inget samband mellan kön och hur väl de lyckas med grupperna, förklarar Lena Zander.

Lena Zander ser tre anledningar till det jämställda förhållandet i det virtuella ledarskapet. Hon kallar det anonymitetseffekten, på plats-effekten och avståndets betydelse.

Tidigare forskning visar att när personer inte vet vem som leder dem tror de att ledaren har högre status än vad de skulle ha trott annars, den så kallade anonymitetseffekten.

På plats-effekten handlar om att vissa personer har en ledarskapsvana och en utstrålning som märks direkt. Många män som deltog i studien berättade att de hade ledar­vana från extrajobb eller idrottsvärlden och nu var de missnöjda eftersom de inte hade lyckats lika bra med det virtuella ledarskapet.

Avståndets betydelse ska inte heller underskattas.

– Människor tenderar att vara mer kritiska när de arbetar tillsammans på plats, förklarar Lena Zander. Men på avstånd fokuserar de mer på själva sakfrågan och arbetsuppgifterna – mindre på personen. Utrymmet för förutfattade meningar minskar.

”A study of incoming leaders status characteristics and effective global team leadership” ingår i ett globalt forskningssamarbete mellan Audra Mockaitis på Monash-universitetet i Australien, Peter Zettning på Åbo universitet, Stephan Gerschewski på Hanuk-universitetet i Sydkorea och leds av Lena Zander på Uppsala ­universitet. Delfinansieras av Riksbankens jubileumsfond.

Tidigare forskning från bland annat Stephen Sauer (2008 och 2011) visar att människor ger nya gruppledare olika status beroende på kön, hur de ser ut och vilken utbildning de har.

De chefer som anses ha låg status får svårare i sitt chefskap.

Tidigare genusforskning (av bland andra Kristyn A Scott och Douglas J Brown, 2006) visar att kvinnliga chefer uppfattas i första hand som kvinnor, i andra hand som chefer.

Inget av detta uppstod vid virtuellt ledarskap.

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt