Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-21 17:05 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/konsument/bradan-som-blev-raddaren-i-noden/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Brädan som blev räddaren i nöden

Av NILS PALMGREN

När de dök upp var de som främmande varelser i skidbackarna. Unga killar med stora bylsiga byxor, konstiga toppluvor och ett språk som bara de själva förstod.

En modefluga, trodde många då. Nu vet de bättre. Snowboardåkarna är räddarna i nöden för såväl skidanläggningar som sporthandlare.

Kulturkrocken är här för att stanna.

Det är mulet och omkring fyra plusgrader. I Flottsbrobacken i Botkyrka söder om Stockholm flyter snön bort i strida strömmar. Underlaget och vädret är långtifrån idealiskt för skidåkning.

Men det hindrar inte de verkliga entusiasterna.

I den speciella snowboardbacken hoppar, snurrar och flyger ett tiotal grabbar. Eller tweakar, carvar och gör en fakie-cab, som de själva utrycker det.

Mummel i backen

Stämningen är god, man uppmuntrar varandra och talar om vad som behöver rättas till när hoppet inte stämmer.

De sitter som fåglar på en telefontråd i snön med brädorna fastspända på fötterna och väntar på sin tur. När DN Konsument anländer med sin brädtestare David Hedman tilltar mumlet.

David är känd. Trots att han bara är 20 år har han redan hunnit skaffa sig ett namn, redan för två år sedan fick han designa en egen snowboard. Nu har han egen affär och läser samtidigt till civilekonom.

Men först och främst är han snowboardåkare. En på alla sätt hängiven sådan.

- Jag började åka snowboard för åtta år sedan. Sedan dess har jag aldrig stått på ett par vanliga slalomskidor.

För honom var det fullständigt naturligt att ställa sig på en snowboard. Han tog bara klivet över från barmarkens skateboard och gjorde samma trick, fast nu på snö. Liknande bakgrund har de flesta av dagens snowboardåkare, och det troliga är att hade inte brädan uppfunnits skulle de flesta av dem aldrig ha tagit sig till en skidbacke.

Baggypants helt ute

Med sig upp i backen har dessa unga grabbar - för de flesta snowboardåkare är det - tagit med sig en kreativitet och fantasi som inte bara tar sig uttryck i själva åkningen, utan lika mycket i musik och kläder.

Ett helt nytt mode har skapats. Och det förändrar sig snabbt.

- Baggypants, alltså stora vida byxor, är helt ute nu, säger David med eftertryck. Det var bara de första åkarna som började synas som hade sådana och plötsligt skulle alla ha det.

Nu är det smalare byxor som gäller. Fortfarande ska man kunna röra sig ledigt, men det extrema hänget är borta.

- Det allra senaste är byxor med påsydda pressveck.

- Det punkiga i snowboarden har försvunnit, säger David. Nu är det renhet som gäller. Det gäller också brädorna, där den färggranna och utmanande grafiken är på väg att försvinna. Nu ska det vara enfärgade brädor med bara en logotyp på undersidan.

Miljonlön

Det handlar om trender. Så mycket att det mest trendiga är att inte haka på någon trend och på så sätt skapa sin egen. Och det är de unga proffsen som är förebilderna. Unga grabbar på 18-20 år reser världen runt som helproffs och sponsrade av bräd- och klädfabrikanter tjänar de storkovan.

Årsinkomster uppemot en miljon kronor är inget ovanligt. De har sina egna designade snowboardar och får procent på varje sålt exemplar. De är reklampelarna som spelar in sina egna videofilmer.

- Det viktigaste är inte att tävla, även om det finns världscup även för freestyleåkare. Det viktigaste är att få åka snowboard. Hela grejen med att tjäna pengar är att tjäna så mycket att man kan sluta tävla och bara åka, säger David.

För de unga grabbarna i Flottsbro är den möjligheten långt borta. Ändå är det de som i mångt och mycket räddat såväl skidanläggningarna som sporthandlarna efter de senaste årens gröna vintrar med minskad försäljning som följd.

Bara i år beräknas försäljningen av brädor, kläder och annat som kopplas till snowboardåkning omsätta 150 miljoner kronor i Sverige.

Specialaffärer

- Försäljningen har fördubblats sedan 1993, säger Olle Burström på Köpmannaförbundet. Frågan är väl hur länge trenden håller i sig, men på de senaste mässorna i bland annat München och Jönköping så dominerade snowboardar bland utställarna.

- Helt klart är snowboard innegrejen för utebruk.

De vanliga sporthandlarna säljer naturligtvis snowboardar, men de verkliga experterna hittar man i alla de specialaffärer som växer upp som svampar ur jorden landet runt. Här vet man att bakom disken står det en lika hängiven snowboardåkare som försäljare.

När snowboardåkarna dök upp i backarna så var det helt klart en kulturkrock. Här kom storstadsungar som knappt sett en skidbacke förut och for omkring i pisterna som om det var cykelbanan hemma i förorten.

Specialavdelningar

De smet före i liftköerna, och säkerhetsregler var de inte så noga med.

Det viktiga var att hitta hoppet eller skäret, att få ut det maximala i backen med sin egen fantasi. Att våga göra det lilla extra.

- De hoppade och for på allting. De kan åka sönder en hel skidanläggning om de vill. Ingenting går säkert, säger Stig Lundqvist, VD i Slao, Sveriges liftanläggningars organisation.

Det var just bonkningen, att hoppa upp med brädan och glida på trappräck eller biltak eller vad som helst som finns i närheten, som fick skidanläggningarna att reagera.

"Brädgårdar"

Resultatet har blivit speciella avdelningar i backarna, så kallade snowparks, där snowboardåkarna får hålla till och göra vad de vill. I dessa finns gamla bilvrak, oljefat och stockar utplacerade.

Numera finns det "brädgår-dar" på alla större skidanläggningar i landet. Liftägarna gillar det, men bland de mest hängivna snowboardåkarna är entusiasmen sisådär.

- Bäst är fortfarande att friåka och hitta sina egna hopp. säger David Hedman.

- Vi var tvungna att göra något för att tillgodose behovet, säger Stig Lundqvist. Och många av parkerna har byggts med hjälp av snowboardåkarna. De har en oerhörd fantasi. Det är en stor skillnad mot i slalom, där ofta föräldrarna är med och styr.

Här för att stanna

- Snowboardåkarna klarar sig själva. Det har väl att göra med friheten i deras levnadsstil. De är också de mest hängivna åkarna. Det spelar ingen roll vilket väder det är, snowboardåkarna är i alla fall ute och åker.

Han håller med om att snowboardåkarna tog skidanläggningarna på sängen när de först dök upp. Men i dag är de viktiga för affärerna och han är säker på att snowboardarna är här för att stanna.

- Vi vill ha snowboardåkarna i våra anläggningar, säger han, men de måste för säkerhetens skull hålla sig till reglerna. Vi har förbjudit bonkning och slidning i de vanliga backarna, och i "brädgårdarna" åker de på egen risk, säger Stig Lundqvist.

Revolten är alltså accepterad. Men inom vissa givna ramar.

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt