Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-18 21:13 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/kultur/barnen-ar-bast-pa-dinosaurier/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Barnen är bäst på dinosaurier

Plötsligt var de bara här: Stora monster och många frågor som de vuxna inte kan svara på. Barn bygger sin egen kultur kring de utdöda urtidsdjuren.

TÄNK DIG EN KOSSA stor som ett hus som står och idisslar utanför ditt fönster. Det skulle kunna vara en Diplodocus. Fråga en dinosauriefreak till sjuåring och du får reda på att denne vänlige Diplodocus levde på juratiden för 155 miljoner år sedan. Hon var vegetarian, vägde 25 ton och kunde bli 30 meter lång.

Samtidigt som forskarna förser oss med nya teorier om dinosauriefossiler kommer nya dinosauriemodeller och böcker fram i leksakshandelns hyllor. Barnet blir familjens expert och kan berätta att den lilla oansenlige gråfinken är en livs levande dinosaurie, en överlevare från den stora katastrofen för 65 miljoner år sedan då nästan alla dinosaurier dog ut.

Dinosauriefebern i landet har gått upp ytterligare några grader sedan BBC-serien "Dinosauriernas tid" började gå på teve förra veckan. Och snart kommer dinosaurierna att traska runt på landets biosalonger igen eftersom även Disney har kommit på att dinosaurier är det bästa många barn vet.

Men barn älskade dinosaurier långt innan leksakshandeln började sälja batteridrivna Tyrannosaurus rex. Dinosaurieutställningen från 1989 håller fortfarande Naturhistoriska Riksmuseets publikrekord. Lars Werdelin som är docent i paleontologi anser att dinosaurierna vaknade till liv ordentligt i mitten av 1970-talet.

- När jag växte upp på 60-talet ansågs dinosaurier vara tråkiga, tröga och dumma. Uppsvinget kom 1975 då Robert Bakker skrev en artikel i Scientific American och presenterade en ny bild av dinosaurier som varmblodiga, aktiva varelser. Han var dessutom också konstnär och införde en ny stil på rekonstruktionerna.

Barnkulturen tog till sig de nyvaknade naturtrogna dinosaurerna. Lilla Dino i familjen Flinta hade i och för sig följt med sedan 50-talet, men nu började de stora monstren att ryta från sin utdöda värld.

Och de somnar fortfarande snällt i sängen med barnen och de andra gosedjuren.

- Jag har träffat treåringar som knappt kan prata men kan säga mamma, pappa och Tyrannosaurus rex, säger Lars Werdelin.

Dinosauriekulturen överlevde -70 och -80-talen via ett ständigt flöde av populärvetenskapliga böcker, och på senare år har dinosaurier dykt upp lite varstans på landets teaterscener.

På Marionetteatern i Stockholm är det under hösten och vintern barnteater i Dinosaurieskogen. Där bor bland annat Troodon, en rosa långsmal dinosaurie med blåmönstrad dräkt, äggtjuven och den stora hemska köttätaren som dyker upp när salongen är som mörkast. Urban Wahlstedt har jobbat med populärvetenskaplig barnteater i 20 år, och förutom dinoasurier har hans föreställningar gästats av diverse insekter som gräshoppor, getingar, syrsor, och skalbaggar. Men dinosaurier är något i särklass.

- Det här är barnens egen dinosauriekultur. Man kan undra varför barnen inte är lika intresserade av lejon och elefanter, de ser också bisarra ut. Men med dinosaurier har barnen rätt att själv fantisera eftersom vi inte vet så mycket om dem, säger Urban Wahlstedt.

Och barnen vill gärna berätta att de vet varför Stegosaurus har vassa skölder som står rakt upp på ryggen. Kanske kunde Stegosaurus flaxa med plattorna och därmed flyga, eller fällde hon ut plattorna för att röja terrängen

Ett annat praktiskt användingsområde är ju faktiskt att gå under magen på en ännu större best för att skära upp magen på den.

- Jag leker att den här dinosaurien är odödlig, säger ett av dagisbarnen på Urban Wahlstedts förställning och drar i en lila tygfigur.

- Ingen dinosaurie är odödlig, säger kompisen.

- Jo den här är odödlig.

Barnen fantiserar samtidigt som de är oerhört mottagliga för fakta. De lär sig de långa komplicerade latinska namnen som imponerar på de vuxna. Viktiga saker i världen är att hålla reda på hur mycket Brachiosaurus vägde (70 ton) och hur långa tånaglar Utahraptor hade. Frimärkssamlartypen får sitt lystmäte i förhistorien.

- Barnen har ett stort behov av att vara bäst på något speciellt och ungar har en stor språkbegåvning i den här åldern, berättar Helen Rundgren som är biolog och producent på Utbildningsradion.

- När jag jobbade som guide på Naturhistoriska i Göteborg blev Guiness Record of Animals min nya bibel. Många småkillar intresserar för det som är så stort som möjligt. De har kommit på att de kan briljera inför varandra genom att veta hur gammal en Liopleurodon kunde bli (100 år).

Hemma hos Helen Rundgren är dinosauriekulturen levande. De två leguanerna Igor och Katinka sover på varsin trädgren och liknar i alla fall till utseendet de utdöda skräcködlorna. Men de är ju så vackra tycker Helen Rundgren som mycket väl skulle ha kunnat blivit dinosaurieforskare i stället för biolog om hon hade upptäckt dem när hon var barn. Hon var också en frimärkssamlartyp, men för hennes del blev det en kollektion snäckor. Nu gör hon barnprogram för Utbildningsradion om hur man bli dinosauriegrävare.

- Jag vill visa att det här intresset är något verkligt och inte bara något man växer ifrån. Det finns några passionsämnen som har drivit forskare ända sedan de var barn, och barn är instinktivt intresserade av djur för där finns hjärta och ögon. Men det finns också något existensiellt med dinosaurier. De dog ut för 65 miljoner år sedan. Det är obegriplig långt bort, längre än vad vi kan föreställa oss. Och för ett barn är frågorna om livet, döden och oändligheten naturligtvis svindlande.

Ulrika Engström

ulrika.engstrom@dn.se

08-738 12 52

FAKTA/dinosaurier hösten 2000

+ "Dinosauriernas tid" visas i SVT 1 onsdagar 20.30.

+ Filmen "Dinosaurier" har biopremiär fredagen den 17 november.

+ Dokumentären "Dinosauriegrävare" visas i SVT 1 torsdag 23 november 9.45, repris 25 november 11.00.

dinosaurier på film

+ Den allra första tecknade filmen kom 1913 och hette "Gertie the dinosaur".

+ Arthur Conan Doyles "The lost world" (svensk titel: "En försvunnen värld") om en oupptäckt dinosauriestam i Sydamerika filmades första gången på 1920-talet.

+ "Alley Oop", amerikansk serie som började tecknas på 1930-talet. Om grottmänniskor som lever med dinosaurier.

+ "Familjen Flinta" ser världens ljus i slutet av 1950-talet.

+ Steven Spielbergs film "Jurassic parc" har premiär 1993.

Dinosauriekultur. På Marionetteatern i Stockholm är det under hösten och vintern barnteater i Dinosaurieskogen. Hanna Lindahl kramar dinosaurien Troodon.

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt