Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Förorten. Hoppfullt om deformerad syn på skuld och skam

Mats Berggren ”Din syster måste dö” Opal

Det värker när jag läser ”Din syster måste dö”. Ont, ont men ändå vill jag inte slippa. Smärtan av att bli starkt berörd är ju kvittot på att författaren lyckas förmedla något avgörande.

I böckerna ”Onsdag kväll strax före sju”, och i nyutkomna ”Din syster måste dö”, tar Mats Berggren oss med till Alsta, en fiktiv plats med verkligheten som mall. Vi skulle kunna vara i Husby, Alby, i Rosengård eller Bergsjön. Var som helst i en förort där många männi­skor förlorat hoppet om att få ett schysst jobb, orka klara en utbildning, bli någon att lyssna till och räkna med och, som så ofta, känner sig fullkomligt utan fäste i ett samhälle som tuggar och spottar ut.

I Alsta bor unga, sköra Evin, flickan som familjen håller så hårt. Varje steg registreras och när hon på minuten anländer hem efter skolan, går den arbetslöse fadern minutiöst igenom hennes väska, mobil och kläder för att få kontroll. Här bor också Evins bror Khabat. Han har däremot den frihet många flickor och kvinnor berövas. Men ibland, om än motsträvigt, hjälper han Evin med en nödlögn.

I Alsta lever också Abdi, han som valt bort att ”kniva och baxa” för att i stället skriva sina svidande rap-texter som ger honom skjuts framåt och vidare. Abdi och Evin blir förälskade. Vi kan tycka att deras relation är oskyldig; blickar, snabba möten, kyssar. Men överallt finns ögon och telefonen hos Evins föräldrar går varm. Släktingar och bekanta talar om skam. Snart krävs ett offer.

”Din syster måste dö” är en fruktans­värd men också hopp­ingivande skildring om hur deformerade begrepp om skuld och skam krymper människor. Här blir det också uppen­bart att faktiska ­bojor kan vara mindre svåra att slita sig lös ur än de psykologiska band, vanor och föreställningar som gror i isolering av människor, åsikter och liv. Men det finns utvägar.

”Din syster måste dö” slutar inte med löften om evig lycka, ändå anas en strimma ljus. Romanen är en dörr in mot delar av en ­kultur som är stängd för många. Visst är det enkelt att ta avstånd, men ­till­varon är betydligt mer komplicerad än så. Vi måste se och inse för att reagera. Men vi måste ändå, och samtidigt, behålla vår analys och medmänsklighet. Just det ger Mats Berggren utsökt prov på med sitt varsamt engagerande sätt att ­beskriva det outhärdliga. Respekt.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.