Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-17 06:07 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/kultur/forough-farrokhzad-den-moderna-iranska-poesins-framsta-forgrundsgestalt/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Forough Farrokhzad. Den moderna iranska poesins främsta förgrundsgestalt.

"KÄNNER DU INTE till Forough

• undrar huvudpersonen i Abbas Kiarostamis film "Vinden bär oss". Han, en filmregissör, befinner sig i ofrivillig väntan i en liten by på den iranska landsbygden. Han har uppsökt ett hus för att be om mjölk och blivit förd ner i en källare av en ung flicka. Medan hon i skenet av en fotogenlampa mjölkar sin ko, citerar filmregissören en dikt, varpå han ställer sin fråga: "Jovisst", svarar flickan, "hon bor här intill". "Nej", replikerar regissören, "den Forough jag tänker på var poet".

Och plötsligt dyker bilden av henne upp, som en projektion mot en svart källarvägg: Forough Farrokhzad, den persiska poeten och filmaren som dog för mer än trettio år sedan. Hon stiger fram ur minnet, inte bara tack vare sin exceptionella skönhet. De avtryck som hon lämnat genom sina dikter och sin enda film var lika intensiva som modiga. Hennes oväntade bortgång i en oförklarlig bilolycka har i lika hög grad som hennes verk räddat henne från glömskan.

"Vinden bär oss" har lånat titeln från en dikt som reciteras i sin helhet för den unga flickan. Hon frågar: "Hur länge måste man gå i skolan för att kunna skriva en dikt

• "Man måste inte gå i skolan för att skriva poesi. Du skulle kunna skriva en dikt till din käresta, till pojken som visade mig hit", svarar regissören.

Forough Farrokhzad blev bara 32 år, men hon räknas till den moderna iranska poesins förgrundsgestalter och hennes diktsamlingar ges ut i ständiga nytryck, även om den iranska regimen inte uppmuntrar läsningen. Hennes tidigaste liv skiljde sig inte från traditionellt persiskt kvinnoliv. Hon avbröt sina gymnasiestudier för att gifta sig med en avlägsen släkting. Men hade svårt att förlika sig med det instängda livet som maka och mor, och efter tre år begärde hon skilsmässa, och förlorade därmed umgängesrätten med sonen Kamyar.

Poesin är inspirationskällan för Kiarostami. Och en av de persiska diktare han sätter högst är just Forough Farrokhzad: modernisten, feministen och revoltören som tystnade alltför tidigt.

Hennes första diktsamling "Asir" (Fången) orsakade en smärre skandal när den kom ut 1955 på grund av dess rättframma ton och klara, intensiva lidelse. Här talade en mycket ung kvinna, öppet och fördomsfritt, om fri kärlek och drömmar om flykt. Som fri kvinna och intellektuell levde hon ett utsatt liv i Teheran. Men hon fortsatte att skriva och publicerade ytterligare två diktsamlingar i tät följd, "Muren" och "Uppror".

Hennes dikter uttrycker en ständig protest mot det samhälle hon tvingas leva i. Genom sina dikter och genom sitt eget exempel sökte hon erbjuda ett alternativ till och ifrågasätta den traditionella kvinnoroll som förslavar så många av hennes medsystrar. I en dikt tillägnad den son hon inte fick träffa skriver hon. "Mitt eget ödes herre ville jag vara/men ve mig att jag var kvinna."

Sommaren 1966 befinner sig en grupp svenska filmare och filmskribenter i Pesaro på "den unga filmens festival". Där var också Forough Farrokhzad med sin film "Huset är svart", en dokumentär från en spetälskekoloni.

Det är en överraskande ljus film, klarsynt och optimistisk, om leprasjuka som exilerats och isolerats från samhället. Senare fick vi veta att hon adopterat en av de spetälskesjuka pojkarna, som var jämngammal med hennes egen son.

Vi blev alla lika tagna av regissörens intensitet. En kvinna som lågmält men lidelsefullt pläderade för andra utstöttas rättigheter och rätt till ett värdigt liv. En i gruppen erbjöd Forough på stående fot möjligheten att göra film i Sverige. Jag tror att hon antog utmaningen. Men innan hon hann, inträffade bilolyckan som ändade hennes liv. En singelolycka, som aldrig riktigt fått sin förklaring. Var den arrangerad, eller ett självmord

Eller bara ett meningslöst slag av ödet

Abbas Kiarostami och Forough delar samma humantiska ideal och syn på omvärlden. Det kan verka motsägelsefullt att den samtida filmen med de friaste vyerna över vardagliga mänskliga landskap skapas i detta så hårt kontrollerade censursamhälle. Det går knappast att finna en mer vidsynt och vidunderligt vacker filmdikt på biorepertoaren just nu än Abbas Kiarostamis "Vinden bär oss".

Stig Björkman

kultur@dn.se

Fotnot: Forough Farrokhzad finns utgiven på svenska i en märklig och sympatisk liten utgåva, "Karin, Forough. En själ, två språk" (Baran förlag). En antologi där ett urval av Foroughs dikter översatta till svenska samsas med ett urval av Karin Boye översatt till persiska. Två systersjälar i poesin, två alltför korta liv.

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt