Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-16 07:05 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/kultur/graffiti-forskare-slar-hal-pa-graffitimyt/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Graffiti. Forskare slår hål på graffitimyt

Debatten om grafitti har kryddats med påståenden om att konstformen är en inkörsport till kriminalitet och att utställningar med laglig graffiti innebär att klottret ökar. Budskapet stämmer inte, konstaterar forskare vid Stockholms universitet.

I tre år har SL sponsrat forskning vid Stockholms universitet. Målet var att finna ett samband mellan graffiti och kriminell verksamhet. När forskarna inte kunde bekräfta tesen ville SL inte veta av rapporten.

- Det är möjligt att våra fynd har gjort SL besvikna. Jag har inte hört av dem sedan rapporten lades fram, säger kriminologen David Shannon.

Storstockholms Lokaltrafik har tillsammans med Stockholms stad, SJ och Skandia under tre år sponsrat kriminologerna Shannons och Michael Johnssons projekt vid Stockholms universitet. Uppdraget var att kartlägga graffitimålare i Stockholm. Från början stod det klart att finansiärerna väntade sig vissa resultat.

- SL hänvisade till vår forskning redan innan vi inlett projektet. Jag var med vid en frågestund på justitiedepartementet där SL:s representanter sade rakt ut att graffiti är en inkörsport till en kriminell karriär, säger Shannon.

Hans kartläggning, som lades fram i våras, visar att graffitimålare i regel inte är involverade i andra former av kriminalitet. En översikt av de studier som genomförts såväl inom som utom Norden visar på samma resultat.

Uppgifterna om graffitimålarnas påstådda kriminella bana har förekommit i uttalanden från polisen och SL i massmedier. De har också spridits av SL:s 26 informatörer som föreläser på länets skolor.

Enligt Johnsson och Shannon har finansieringen inte inneburit några problem för deras integritet som forskare. Men sedan resultaten lades fram har intresset varit svalt.

- SL har nog inte ens försökt förstå min rapport. De vill ju uppenbarligen att det ska uppfattas som att det finns ett orsakssamband mellan graffiti och grövre kriminalitet. Och jag kan förstå dem, skadegörelsen kostar dem stora pengar, säger Shannon.

SL:s vd Gunnar Schön säger att han inte kan svara på varför företaget inte tagit till sig de fakta som forskarna kommit fram till.

- Det är möjligt att vi har haft fel. Vi ska inte referera till forskningsresultat som inte existerar, säger han.

- Det finns tydligen all anledning att se över innehållet i de budskap vi sprider. Det är viktigt för vår trovärdighet att vi ska tåla en granskning.

SL har länge kritiserat försök med lagliga väggar och utställningar med graffiti, som exempelvis Arrow-utställningen under Kulturhuvudstadsåret och Kulturhusets projekt på Lava. Under Kulturhuvudstadsåret lyckades trafikföretaget motverka att bidrag från Stockholms stad betalades ut till graffitiprojekt.

Gunnar Schön säger att det sedan början på 90-talet varit företagets politik att motarbeta offentliga arrangemang med graffiti som tema. När Statens kulturråd länkade bilder på graffiti till sin hemsida gick SL:s säkerhetsansvarige Kjell Hultman ut i medierna och hävdade att Kulturrådet uppmanade till brott. Länken togs då bort. Men Schön är fortfarande negativt inställd till alla former av laglig graffiti.

- Den politiken ligger fast. Det är fortfarande vår uppfattning att utställningar som innehåller graffiti drar till sig ungdomar som inte kan kontrollera sitt behov av att klottra, säger han.

I massmedier förekommer ofta uppgifter om att klotter kostar SL dryga 100 miljoner kronor årligen. Men Ingegärd Almén på SL säger att den riktiga siffran är 39 miljoner kronor - den högre siffran omfattar all skadegörelse, såsom sönderskurna säten och krossade rutor.

Norrköping är en av få kommuner som prövar den omvända politiken. En graffitiskola startades redan 1995, och på en knappt 600 meter lång mur i hamnen tillåts graffitimålare att måla lagligt. Kommunen har också upplåtit fem tunnlar till målarna som sedan klotterskyddats.

- Med den här "hiphoppens fritidsgård" som vi har försöker vi fånga upp de värsta klottrarna och göra dem till duktiga målare, säger kommunens fritidsansvarige Håkan Karlsson.

Saneringkostnaderna är också låga, menar Håkan Karlsson. Det i folkmängd likvärdiga Linköping lägger 2,5 miljoner kronor per år på klottersanering, Norrköping 750 000.

Nu leds graffitimålandet av Conny Johansson som själv är målare.

- Jag försöker förebygga klottret samtidigt som jag vill främja graffitin. Jag vill ha en ren stad och snygg graffiti, säger Conny Johansson.

- Vi har fått en renare stad. Men när Conny Johansson fick kommunens kulturstipendium i våras retade det nog många, säger Håkan Karlsson,

- Man kan inte stoppa en hel ungdomskultur. Kommunen måste sträcka ut handen så att de unga fattar att kommunen inte är så dum. Lyckas det så har vi gjort något gott.

Stina Blomgren

stina.blomgren@dn.se

08-738 12 42

Anders Frelin

anders.frelin@dn.se

08-738 12 07

Fakta/graffitiforskning

+ SL har tillsammans med SJ, Stockholms skolfastigheter, Skandia och Stockholms gatu- och fastighetskontor bidragit med drygt 1,5 miljoner kronor till David Shannons och Michael Johnssons forskning om graffiti.

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt