Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Hanna Fahl: Fantasin har inga gränser i science fiction – utom när det gäller kön

Kiselbaserat liv, androider, teleportering... Inga problem! Men den sf-författare som hittar på något annat än kvinna/man, måste räkna med panikreaktioner.

Vad säger att en hypotetisk utomjordisk art har ett binärt könssystem? Och varför skulle en artificiell intelligens ha en könsidentitet över huvud taget? Det är märkligt att science fictionförfattare inte ställer sig dessa frågor oftare. Men det händer att de gör det, och resultatet blir ofta intressant. Samuel R Delaney (”Stars in my pocket like grains of sand”, 1984), Marge Piercy (”Woman on the edge of time”, 1976) och Ursula K Le Guin (”The left hand of darkness”, 1969) är några föregångare, och den senaste tiden har det getts ut flera science fictionromaner som skriver sig bortom uppdelningen man/kvinna.

John Scalzis ”Lock in” (2014) är ett exempel. Scalzis huvudperson har sedan tidig barndom levt sitt liv via en mekanisk robotliknande avatar, efter att en virussjukdom drabbat stora delar av befolkningen och försatt dem i ett ”inlåst” tillstånd, totalförlamade men fullt medvetna. Själv hann jag läsa en bra bit av boken innan jag insåg att vad jag uppfattat som en man (kanske på grund av namnet Chris, som väl oftare används av män än av kvinnor) i själva verket aldrig benämns med något könsspecifikt pronomen. Det är slugt skrivet, nästan omärkligt, och rimligt inom berättelsens ramar – huvudpersonen har en kroppslös, köttlös, identitet, där den fysiska representationen kan bytas ut och uppgraderas efterhand.

Ann Leckies rymdopera ”Ancillary justice” (2013) ritar upp ett scenario som på många sätt är motsatsen till Scalzis. Här har den artificiella intelligensen Breq – som en gång styrt ett mäktigt rymdskepp och dess besättning – fastnat i en enda mänsklig bräcklig kropp. Här är frågan om könsidentiteter och språk en uttalad del av handlingen. Den artificiella intelligensen talar ett språk utan könsbestämda pronomen och använder ”hon” rakt av genom hela boken, även syftandes på uttalat manliga karaktärer.

Läsarreaktionerna är fascinerande att ta del av. Science fictionfans som i vanliga fall accepterar och uppskattar de mest spekulativa och sinnesutvidgande scenarier, verkar ta dessa jämförelsevis enkla tankeexperiment kring kön och identitet som personliga förolämpningar. ”Det förstörde nästan boken. Jag kunde inte skapa en bild av personen i mitt huvud”, klagade en ”Ancillary justice”-läsare i en frågestund med Ann Leckie, trots att boken innehåller många detaljerade karaktärsbeskrivningar. Och när Alastair Reynolds, en av världens mest etablerade inom hård science fiction, skrev in en könsneutral bifigur i sin senaste roman ”On the steel breeze” (2013) var häpnadsväckande många läsare övertygade om att pronomenen (”ve” och ”vis” i stället för ”he” och ”his”) var ett misstag: ”Det gäller varje gång någon nämner karaktären Travertine! Troligen en autocorrect-mardröm”, skriver en läsare i ett bokforum. Det verkar enklare för många att tänka sig att ett stort förlags hela upplaga av en bästsäljande författares nya roman innehåller märkligt specifika korrfel, än att en rollfigur inte befinner sig tryggt och bekvämt långt ut på ena änden av könsspektrumet.

Det är helt ologiskt. Vi talar trots allt om en genre som obrytt kan skildra kiselbaserat liv, beboeliga fjärran planeter, snabbare-än-ljusetrymdresor, teleportering, androider och nanoteknologiska apokalypser – ändå är dess läsare och författare bisarrt besatta av att upprätthålla just ett binärt könssystem. Som ”Star trek” skulle ha uttryckt det: ”Könsidentitet – the final frontier”. Det är glädjande och spännande att barriären till sist tycks börja rämna. Konservatism är extra oklädsam i en genre som utger sig för att vara innovativ.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.