Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Hilma af Klint stod i dialog om konstens möjligheter

Utbildad till konstnär i en tid då kvinnor inte ansågs kunna åstadkomma något nytt skapade Hilma af Klint en storslagen och enigmatisk bildvärld. Hilma af Klint trodde på bilden och dess inneboende kraft. Hon ville skapa ett visuellt verk som talade om enheten bortom den synliga verkligheten.

Tidsandan kring sekelskiftet banade väg för abstraktionens genombrott. Konsten, litteraturen och musiken svarade upp mot naturvetenskapen då uppfattningen om tid och rum förändrades i en rasande fart. Tydligt, inte minst i den nyss avslutade utställningen Inventing Abstraction på Museum of Modern Art i New York, är hur alla dessa discipliner kom samman och skapade ett utrymme som tidigare inte funnits där.

I detta sammanhang var Hilma af Klint en konstnär av sin tid, i sin tid rent av. Intressant och förvånansvärt är att MoMA:s curator Leah Dickerman valde att exkludera henne från sin utställning om abstraktionens tillblivelse.

Peter Cornell (Expressen 28/2) menar att Hilma af Klint inte var intresserad av att föra en dialog om konstens möjligheter, då hon inte anslöt sig till tidens mest omtalade konstnärsgrupperingar. Varför reducera konstnärskap till särskilda bekantskapskretsar? Jag anser att Hilma af Klints konstnärskap i sin helhet är just en dialog om konstens möjligheter, både kring sekelskiftet och i dag.

Här möter vi en pionjär som tidigt arbetade i ett kollektiv och var del i egna, mindre nätverk. Hon varken kan eller bör enkelt inordnas i konsthistoriska fack.

Det utrymme som uppstod under förra seklets första två decennier går inte att tillskriva enskilda konstnärer, författare, eller för den delen nätverk. Snarare är det angeläget att lyfta blicken och se på Hilma af Klints verk som ett av många parallella uttryck som tillsammans utgör abstraktionens historia.

Läs tidigare debattartiklar på dn.se/kultur