Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-23 08:32 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/kultur/klumpigt-manus-faller-hoppsadansande-drottning/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Klumpigt manus fäller hoppsadansande drottning

”The girl king”

Regi: Mika Kaurismäki

Manus: Michel Marc Bouchard. I rollerna: Malin Buska, Michael Nyqvist, Sarah Gadon m fl. Längd: 1 tim 47 min (från 11 år).

Sextonhundratalets kvinnliga fixstjärna drottning Kristina, enda barnet till krigarkungen Gustav II Adolf, är inte bara Sveriges utan en av världens mest omsusade regenter.

Hon uppfostrades till att bli monark, klädde sig gärna i manskläder, nobbade alla friare, avslutade trettioåriga kriget, lockade katolska kändisar som René Descartes till det kyliga, lutherska svenska hovet, abdikerade och drog till värmen i Rom. Allt innan hon ens fyllt trettio.

Det är lätt att förstå att man får lust att göra en härlig kostymfilm med den lesbiska ikonen Kristina i centrum. Den fortfarande mest kända filmen om henne, ”Kristina” med Greta Garbo, är från 30-talet och där älskar Kristina, tämligen ohistoriskt, en spansk snygging spelad av John Gilbert.

Det är lite svårare att förstå att den finske regissörens Mika Kaurismäkis drömprojekt blivit en så en träig europudding trots den lovvärda ambitionen att göra en erotisk melodram i en intrigrik, kunglig miljö.

Malin Buska kämpar på med att försöka gestalta en könsöverskridande, intellektuell, kunglig rebell som drömmer om att förvandla den bonniga småstan Stockholm till Nordens Aten och som lever ut sina sapfiska lustar med en vacker grevinna. Michael Nyqvist försöker också gjuta in lite spännande demoni i sin gestaltning av den mäktige Axel Oxenstierna, men har inte heller rätt förutsättning.

Stelheten ser delvis ut som ett budgetproblem. Man väntar sig en storslagen och bildmässigt slösande rik film som kan matcha tidens estetik, i stället får man en bildmässigt och scenografiskt torftig och gråmulen iscensättning. Men manuset tycks inte heller vara till stor hjälp. Visst har den mörkdramatiska Buska en imponerande drottninglik utstrålning och några bra oneliners, som ”att vara outbildad är att häda”. Men på det stora hela är manuset i grunden hopplöst klumpigt. Borde inte någon ha satt stopp för scener där powerkvinnan Kristina ska verka rebellisk och modern genom att hoppsadansa genom slottskorridorerna och svära vid ”Kristus pungkulor”?

Se mer. Tre andra drottningfilmer: ”Marie Antoinette” med Kirsten Dunst (2006), ”The queen” med Helen Mirren (2006) och ”Elizabeth” med Cate Blanchett (1998).

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt