Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Konst som går bortom medvetandet

Konstnären Hilma af Klints andliga upplevelser inspirerade henne till visionära storverk. Nu visar Lunds konsthall en svit av henne tillsammans med likasinnad konst av i dag.

Samtidigt som den hyllade Hilma af Klint-retrospektiven pågår på Moderna museet öppnar Lunds konsthall en egen Hilma af Klint-utställning – ”I strömmen”. Där visas en hittills okänd svit av henne ihop med verk av sju nutida själsfränder.

Initiativtagare till utställningen är Gertrud Sandqvist, professor i konstens teori- och idéhistoria, som arbetar på en bok om Hilma af Klint. Sandqvist har ägnat flera år åt att plöja igenom af Klints 150 ockulta dagböcker.

– Det är otroligt fascinerande läsning. I dessa loggböcker beskriver Hilma af Klint sin kontakt med andevärlden och budskapen hon får från ”De höga”. Hon arbetar som en naturforskare och har ett väldigt konsekvent program, med målet att visualisera en ny värld och ge nycklar till universums hemligheter.

Gertrud Sandqvist har till utställningen gjort en audioguide till Hilma af Klints akvarellerade teckningssvit från 1917. Lunds konsthall har fått låna 34 delar (alla utom en som Moderna museet visar). Inledningsvis beskriver sviten männi­skans roll i universum och konstnären försöker därefter att formulera en vision med hjälp av abstrakta och föreställande symboler, jämte bokstäver och färger med specifik betydelse.

– Det vill sig inte riktigt och sviten lämnas oavslutad. Men det intressanta här är att man steg för steg kan följa den konstnärliga processen, säger Gertrud Sandqvist.

I sina anteckningar återkommer Hilma af Klint till vikten av att vara öppen och ödmjuk, att tömma sig på den egna viljan för att kunna lyssna till ”Rösten” eller se ”Bilden”.

– På ett sätt låter det mystiskt och man har påstått att Hilma af Klint var omedveten om vad hon gjorde, att hon var en särling i sin tid och dessutom sjuk. Men det är en patroniserande syn, absolut inget i dagböckerna tyder på sinnessjukdom, säger Gertrud Sandqvist.

I stället vill hon understryka att Hilma af Klint varken nu eller då var ensam om att ”se syner” eller använda metoder där man ”tar ledigt från jaget”. Enligt Sandqvist finns det förbluffande samstämmiga uppgifter om så kallade hypnagoga tillstånd (upplevelser under hypnos, trans, djupmeditation och vakendrömmar) från helt olika tider och kulturer.

– Jag har dessutom träffat många konstnärer som vittnat om liknande andliga erfarenheter som Hilma af Klint, om en stark upplevelse av att något talar eller andas genom dem.

På Lunds konsthall finns exempelvis en svit etsningar av Olav Christopher Jenssen, där han under djup koncentration gått in och upp i Carl Fredrik Hills sjukdomsteckningar. Utställningens idé är att lyfta fram just en sådan ”extatisk” inspiration. Själva begreppet inspiration, en förutsättning för både konst och vetenskap, betyder för övrigt ”inandning”, att vara ”i strömmen”.

En nutida konstnär som har pratat mycket om sina ”inre syner” är dansken Joakim Koester, professor på Malmö konsthögskola (där Gertrud Sandqvist är rektor). Koester deltar här med filmverket ”Of spirits and empty spaces”, som bygger på uppteckningar från en spiritistisk seans i mitten av 1800-talet, där sju brittiska sömmerskor medverkade.

– De var alla medier och under tran­sen fick de uppenbarelser om hur en symaskin kan konstrueras. Något de faktiskt fick patent på senare!

Gertrud Sandqvist ser frön till feminism i den spiritistiska rörelsen, där många kvinnor var engagerade, liksom i det nyandliga teosofiska sällskapet, grundat 1875 av ryskan Helena Blavatsky. Hilma af Klint anslöt sig tidigt till den för tiden ovanligt jämlika teosofiska rörelsen, som hade en allmänt experimentell hållning och hämtade näring ur hinduisk och buddistisk visdomslära.

För Hilma af Klint var även Blavatskys brittiska efterföljare Annie Besant (1847–1933) betydelsefull. Besants idéer om så kallade tanke­former ligger för övrigt bakom Christine Ödlunds animerade skulpturer på Lunds konsthall, där ljudvågor fortlöpande översätts till flammande färgformationer.

Besant utvecklade en egen färg­lära, kopplad till olika sinnestillstånd och hävdade att hon med hjälp av klärvoajans kunde se människors tankar i deras ”auror”, som ett slags färgskimrande kraftfält.

– Detta tog även Vassilij Kandins­ky djupt intryck av.

– Jag har ägnat mycket tid åt att läsa in mig på teosofisk litteratur och är minst sagt chockad över vilket stort och frigörande inflytande denna ockulta strömning hade på modernismen, berättar Gertrud Sandqvist.

Även andra abstrakta pionjärer, som Piet Mondrian, Kasimir Malevitj och Frantisek Kupka, var teosofer. I katalogen berättar Sandqvist att teosofin även inspirerade modernistiska författare som James Joyce och WB Yeats, kompositörer som Jean Sibelius och arkitekter som Le Corbusier.

Sandqvist har dessutom upptäckt att motståndsmannen Mahatma Gandhi hämtade näring ur teosofin och att vetenskapsmannen Albert Einstein livet igenom hade Madame Blavatskys huvudepos ”The secret doctrine” på sitt arbetsbord.

– Blavatsky hade tankar om en ny värld, uppbyggd av ljus- och ljudvågor. Faktum är att hon förutsåg vetenskapliga landvinningar som röntgen och radioaktivitet. Hon talade också om att atomer är delbara, att ljud i vissa frekvenser kan krossa hela berg, något Nasa sägs experimentera med i dag, berättar Gertrud Sandqvist.

– Teosofins inflytande på modernismen har länge ansetts pinsamt och tryckts undan av konstvetarna i flera omgångar. Men nu väntar en hel tradition på att bli återupptäckt på allvar.

Att dagens konstnärer intresserar sig för teosofin och de abstrakta pionjärerna vill Sandqvist spåra till ett liknande, nyandligt klimat som vid förra sekelskiftet. Nu som då finns en längtan efter kontakt med en annan verklighet, bortom materialism och hänsynslös exploatering av såväl människor som natur.

Konstnären Hilma af Klint (1862-1944) efterlämnade över tusen verk och tiotusen sidor anteckningar i 150 dagböcker, som förvaltas av en stiftelse. Se www.hilmaafklint.se.

Lunds konsthall har fått låna en svit om 34 verk av Hilma af Klint till samlingsutställningen ”I strömmen” som pågår till den 2 juni.

”I strömmen” är en samlingsutställning som tar sin utgångspunkt i Hilma af Klints verk. Den innehåller också verk av nu verksamma konstnärer: Carolus Enckell (Finland), Olav Christopher Jensen (Norge/Tyskland), Joachim Koester (Danmark/USA), Silja Rantanen (Finland), Nina Roos (Finland), Emily Wardill (England) och Christine Ödlund (Sverige), som var konstkandidat till DN:s kulturpris 2010.

Se www.lundskonsthall.se och www.modernamuseet.se, om utställningen ”Hilma af Klint – abstrakt pionjär”.