Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Maria Schottenius: Det var romanerna som förändrade Sverige, inte kungarna

Fredrika Bremers banbrytande 160-åriga roman ”Hertha” ges ut på nytt. Boken är en av de romaner som haft en avgörande betydelse för hur det svenska samhället blivit.

På måndagskvällen ska ”Hertha” firas grundligt i ett program i Börssalen på Svenska Akademien med anledning av att Svenska Vitterhetssamfundet ger ut Fredrika Bremers roman på nytt.

Det är i höst 160 år sedan pionjärromanen ”Hertha” kom. Jag läser om den och blir glad. Den är så frisk, så djärv. Den snirklar runt på en gammaldags prosa, lite uppstyltad och sirlig, men i tanken är den verkligen inte det, tvärtom.

”Hertha” är en emancipations- och idéroman som bär fram tanken att kvinnan ska bli myndig vid 25 års ålder. Hon och hennes syster Alma talar i boken om att resa till kungen i Stockholm. Hertha skulle då säga; ”Ers Majestät! Giv oss friheten, giv oss rätt över våra själar, över vårt liv, vår egendom, vår framtid, och vi skola tjäna eder, och vårt land och allt gott av allt vårt hjärta och all vår håg, och med all vår förmåga, såsom blott de fria kunna göra det!”

Fredrika Bremer själv och hennes syster hade rest till kungen 1840 och blivit myndigförklarade.

Två år efter det att ”Hertha” gavs ut, år 1858, började reformarbetet. Fem år senare, 1863 blev alla ogifta kvinnor automatiskt myndiga vid 25 år, men en gift kvinna förblev omyndig till 1921.

Man brukar säga att Sveriges historia är dess kungars. Men jag vill säga att landets moderna historia snarare bestäms av romanerna. Det finns ett antal avgörande och stilbildande texter, idéromaner och dikter, som gjort Sverige till vad det är, och det går ledningar mellan dem. Starkt strömförande.

Här några exempel: ”På Nyårsdagen 1838” heter den dikt Erik Gustaf Geijer skrev när han gick från att vara en av de konservativas förgrundsgestalter till att bli liberal. Det skakade om världsbilden för de gamla partivännerna.

”Ensam i bräcklig farkost vågar/seglaren sig på det vida hav;/stjärnvalvet över honom lågar,/nedanför brusar hemskt hans grav./Framåt! — så är hans ödes bud;/och i djupet bor, som uti himlen, Gud.”

Carl Jonas Love Almqvists”Det går an” från 1839 ändrade synen på rätten till fri kärlek och fritt samliv, utan formell vigsel. Boken rev upp himmel och jord, och startade en våg av ”det-går-an-litteratur”, som svallade länge. I sitt sommarprogram utnämnde Ingvar Carlsson ”Det går an” som den bok som haft störst betydelse för honom. Fredrika Bremers klara och modiga ”Hertha” som kom 1856 har en manlig gestalt i centrum: Yngve Frey Nordin. En modern och klok man, som dessutom med sitt namn blinkar till Almqvists ”Det går an”. Det var på ångbåten Yngve Frey som Albert och Sara Videbeck förälskade sig. August Strindbergs ”Röda Rummet” från 1879 fick ideologiskapande betydelse som samhällssatir, Elin Wägners ”Väckarklocka” från 1941 och Harry Martinsons ”Aniara” som kom 1956 – var tidiga med frågorna om miljö och teknik och människans kraft att förgöra jorden.

Politikerna i Sverige har genom åren svarat på de frågor som viktiga romaner ställt. Ingvar Carlsson är ett exempel. Han kommer att gå till historien som den som genomförde varannan damernas i politiken.

I dag är det mer religionen än politiken som hindrar kvinnorna: ”Svenska kvinnor är mycket starka och duktiga. Och därför händer det att en svensk man letar och söker en fru som kommer från ett annat land.” Den populäre påvens gubbskämt är inte bara att leka med.

Efter oljekrisen 1973 startade de västliga ekonomierna sin väg nedåt, medan de oljeproducerande arabländerna blev allt rikare. Med rikedomen ökades ländernas plats i världen, även ideologiskt. Om då (den religiösa) ideologin säger att kvinnan har en underordnad plats efter mannen, slår den synen igenom.

Och kampen måste fortsätta. Hertha, hjälp!

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.