Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Matilda Gustavsson: I USA har sekulariseringen inte dämpat konflikterna

Allt färre amerikaner går i kyrkan – och många förutspådde att religionens minskade betydelse skulle tona ner de mest dramatiska politiska debatterna. Men det verkar ha blivit tvärtom.

Det har funnits en föreställning om att allt skulle lugna ner sig lite. Om bara färre var fanatiska abortmotståndare och bokstavstroende kreationister skulle den stora konflikten i amerikansk politik dämpas: den mellan konservativt kristna och progressiva liberaler som har dominerat landet i många decennier och brukat ­kallas för ett kulturkrig.

Under de senaste tio åren har allt fler amerikaner slutat gå i kyrkan. Andelen människor som inte är medlemmar i någon församling har ökat från 6 procent i början av 90-talet till 22 procent år 2014, och i den unga generationen är siffran 35 procent, enligt en intressant artikel i senaste numret av tidskriften The Atlantic. I den skriver journalisten Peter Beinart om hur många spådde att sekulariseringen skulle komma som en skön svalka: att religionens minskade inflytande skulle föra människor närmare varandra, och att den teorin hittills har visat sig vara naiv.

I stället har Guds frånvaro blottat ett politiskt landskap som är ännu mer splittrat och dramatiskt färgat.

Kulturkrigets vi-och-dem-tänkande har inte försvunnit utan tagit sig nya uttryck.

I den allt större gruppen av republikaner som inte går i kyrkan är man visserligen mer positivt inställd till homosexuella men betydligt fientligare mot svarta, mexikaner och muslimer. Innanför och utanför definieras inte så mycket av religiösa moralfrågor som av etnicitet, och det var bland de väljarna som Donald Trump hade sitt största stöd som partiledare. Alt-right-rörelsen är helt enkelt ”ultrakonservatism för en sekulär era”, skriver Beinart.

Men inte bara till höger finns ett samband mellan minskad religiositet och en önskan om mer drastiska förändringar av samhället – en vilja att omvandla systemet i grunden.

Stödet för Bernie Sanders var störst bland demokrater som inte var aktivt troende, och en förklaring till att proteströrelsen Black lives matter är mer radikalt revolutionär än den tidiga medborgarrättskampen är enligt flera forskare att den inte har några starka band till kyrkan.

Om de ickereligiösa grupperna i USA i dag står längst ifrån varandra politiskt så förenas de i att ha tappat tron på den amerikanska drömmen. Att de oftare upplever den som en myt. Att de har en mörkare syn på världen. Medan kyrkligt aktiva har en mer hoppfull inställning till livet.

Beinart spekulerar i att det bottnar i hälsosammare vanor (mindre cigg, missbruk och sådant) men framför allt i att ett socialt sammanhang – en församlingstillhörighet – gör det lättare för människor att hantera kollektiva och personliga tragedier. I en ny uppsats från Uppsala universitet visas en liknande tendens i Sverige, där väljare som inte är föreningsaktiva eller religiösa i högre utsträckning röstar på Sverigedemokraterna. Att SD:s nationalism lockar genom att erbjuda identitet och gemenskap är en av slutsatserna.

Men i analyserna av den religiöst ljusare bilden av verkligheten saknar jag själva tron som en faktor. I sin mest extrema form säger den att You’ll get pie in the sky when you die men även hos den majoritet kristna som inte lojt väntar på himlen finns en tro på en annan final; en rättvisa som någon gång och på något sätt ska skipas. Ett yttersta hopp. Och utan den sortens perspektiv, som är en verklig punkt bortom oss själva, verkar de politiska konflikterna på den här jordens yta – och just nu särskilt tydligt i USA – ha blivit allt skarpare.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.