Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-20 22:28 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/kultur/nedlatande-om-datavald-furhammar-vill-sjalv-ha-det-lugnt/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Nedlåtande om datavåld. Furhammar vill själv ha det lugnt

I BOKEN "Kila på bio - köp e n livsstil" (Statens ungdomsråd, 1979) analyseras de strategier som vuxna av kommersiella skäl använder för att sälja sina produkter till barn och ungdomar. Som sekundäreffekt planterar man värderingar och livsstilar.

Leif Furhammar medverkar i boken i en kommentar där han pekar på att "de psykologiska och samhälleliga mekanismer som håller detta kommersiella livshjul i rullning behöver utforskas mycket djupare än vad dessa författare haft resurser att göra".

När han nu 1992 i DN 22/1 recenserar Våldsskildringsrådets skrift "Om datorspel" tycks han ha ändrat inställning. Vuxna som intresserar sig för och undrar över spelens innehåll och funktioner får en nedlåtande klapp på axeln. Skall man tolka Furhammar så - "en jäktad medelålders lönearbetare" - att han inte längre har tid att intressera eller oroa sig

För att själv få det lugnt vill han tydligen lugna alla andra vuxna, en gång för alla. Rekommenderar skriften som "lugnande medel".

Han tycks därför i stor utsträckning ha undvikit att läsa den. Texten bygger på en C-uppsats som lagts fram vid informationslinjen i Sundsvall. På många punkter säger författarna att de inte kunnat få fram några säkra uppgifter, "inte haft tid att fördjupa oss i det" eller gör antaganden. Detta är väl acceptabelt för en uppsats, men är det verkligen att "utforska mycket djupare" som Furhammar talade om 1979

Varför uppmärksammar inte Furhammar de påtagliga våldsinslagen i vissa av de spel som redovisas i skriften

Och hur kan man utfärda allmänt lugnande besked när vi inte känner till den marknad som skapas av piratkopior och crackers

Till och med den legala branschen konstaterar att "ett visst mått våld kommer man inte ifrån. Det tillhör spelens natur."

Vilken föreställning om manlig (teknikinriktad) sexualitet skapar det i skriften omnämnda onanispelet, som flickorna tar avstånd från genom att lämna rummet medan pojkarna är kvar för att tillfredsställa den masturberande kvinnan med joysticken

En uppsats vid teologiska institutionen i Uppsala citeras där det sägs "att döden inte tas på allvar i datorspelen och att den ofta hålls fram som den enda lösningen på konflikter".

Ytterligare ett exempel ur "Om datorspel": "Det är på den här marknaden (shareware) de värsta spelen florerar. En del av de sex- och våldsspel som har debatterats i Sverige är troligtvis Public Domain/Shareware-program. I Västtyskland har extremister spritt rasistiska spel med titlar som "Anti-turk-test", "Diktatorn Hitler" och "Se upp för nazisterna". Författarna konstaterar att teknologin givit extremistgrupper nya vägar att sprida sin propaganda.

Sådana exempel belyser det diskutabla i Furhammars råd till andra vuxna (föräldrar

att inte bry sig. Som en direkt uppföljning publicerar sedan DN 28/1 ett inlägg med rubriken "Datan våldsfri" skrivet av Mats Wiklund. Det baserar sig också på Våldsskildringsrådets undersökning av datorspel. Wiklund passar på att platta till dem som vill debattera spelen med den numera tjatigt upprepade klyschan moralpanik.

Inte kan vi moralisera eller förbjuda bort våld, rasism och sexuellt utnyttjande. Men låter vi bli att engagera oss som medmänniskor och smiter från debatten, så visar vi att vi inte bryr oss om vare sig barnen eller framtiden.

Den kommersiella "barn- och ungdomskulturen" är en vuxenkultur med speciella avsikter och strategier. Den innehåller en alldeles egen läroplan som vi bör diskutera minst lika ingående som någonsin skolans eller barnomsorgens mål.

Varför skall andra vuxna, masskulturens producenter i olika medier, få ta hand om våra barn medan vi själva håller oss undan

BJÖRN SJÖSTEDT

Konstnär och kulturforskare

DIDI ÖRNSTEDT

Dramapedagog och kulturforskare

+++ Ineffektivt att oroa sig +++

ATT OROA SIG för datorspelens destruktiva verkningar är en påkostande men förödande ineffektiv metod om man vill komma till rätta med våld, rasism, könsroller och sexuellt utnyttjande.

Så tror jag, och jag vidhåller den uppfattningen till dess goda argument ger mig anledning att ändra den.

LEIF FURHAMMAR

+++

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt