Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Nu är världen redo för Hilma af Klint

Den svenska pionjären Hilma af Klint skapade nära 200 abstrakta verk i början av 1900- talet, i tysthet. De visades aldrig under hennes levnad. Moderna museet hoppas nu väcka världen med sin nya utställning.

I sitt testamente klargjorde Hilma af Klint att hennes målningar inte skulle få visas förrän tjugo år efter hennes död. Hon trodde inte att världen skulle vara redo förrän tidigast 1964. Nu är den uppenbarligen det. Både New York Times, The Guardian och Frankfurter Allgemeine Zeitung flyger in inför öppningen av utställningen på lördag.

– Det här är målningar som skulle kunna ha gjorts i dag. Vid sidan av Edvard Munch finns det inget större skandinaviskt konstnärskap än Hilma af Klints, anser utställningens curator Iris Müller-Westermann, som har doktorerat på Munchs konstnärskap.

Intresset för af Klints konst var länge varit svalt. Moderna museet erbjöds hela samlingen 1970, men fick nej av den dåvarande ledningen då den ”inte ingått i en dialog med sin samtid”.

– Vi kommer säkert att ha massa med diskussioner om detta nu: ”Är verk som existerat till och med tidi­gare än de abstrakta mästarna som Wassily Kandinsky, Frantisek Kupka, Piet Mondrian och Kazimir Male­vitj men aldrig visats inte värda någonting?”

Det kanske är ännu intressantare?

– Jag tycker det. Det är oerhört intressant med någon som af Klint som lade all sin kraft på ett jättelikt arbete utan att behöva omgivningens applåder. Det är en särskild styrka.

Först 1986 med utställningen ”The spiritual in art” i Los Angeles vaknade den internationella konstvärlden. Sedan dess har bland annat Moderna museet och Liljevalchs visat af Klint-verk, men aldrig tidigare med denna bredd, totalt 230 verk varav 130 målningar. Delar av hennes abstrakta konstskatt har under många år förvarats ihoprullad och dammig. Inför utställningen arbetade flera konservatorer i mer än ett år med att återställa verken till visningsbart skick.

Hilma af Klint verkade i skuggan av storheter som Carl Larsson, Ernst Josephson och Eugene Jansson. Ingen av dem bidrog med någon kollegial stöttning.

– Alla de där männen var av uppfattningen att kvinnliga konstnärer bara kunde ”reproducera”, avbilda. Så af Klint beslöt sig därför för att bara arbeta ihop med andra kvinnliga målare, säger Iris Müller-Westermann.

Just af Klints driv- och dådkraft har imponerat på henne.

– När jag står här och ser alla bilderna tänker jag bara: ”Wow, vilken kraft! Att denna lilla asketiska kvinna kunde åstadkomma allt detta – och hela tiden utan att vara driven av en massa ego.

Hon påpekar att af Klint och Edvard Munch tillhörde samma generation och båda på sina dukar lämnade den synliga verkligheten.

– Munch går inåt i känslolivets ångest och svartsjuka och kartlägger det moderna själslivet. Hilma af Klints skapande har inget med de psykiska dimensionerna att göra utan handlar mer om människan och vår relation till de stora sammanhangen, säger Müller-Westermann och påminner om att af Klints astrala verk skapades kort efter att röntgentekniken gjort det möjligt att skåda människans inre och de elektromagnetiska vågorna möjliggjorde trådlös kommunikation. Påminnelser om det osynliga, men högst verkliga, omkring oss.

– Hilma af Klint upplevde att hon var ett slags språkrör för en annan kraft, att ett högre medvetande talade genom henne. Men hon var också en mycket skicklig och gediget utbildad konstnär och inte på något sätt psykiskt instabil, tvärtom en mycket noggrann och hårt arbetande person.

Förstod hon var bilderna kom ifrån?

– Hon hade en tio år lång inarbetningsperiod då hon förberedde sig för sina abstrakta verk. Hon lyssnade, tömde sig och förberedde sig på att ta emot allt detta. När konstverken sedan målades förstod hon bara vad som skulle göras som ett medium, ”en hand som bara utförde”.

Efteråt, från och med 1915, försökte hon förstå vad det var hon skapat. Hon skrev bland annat 1 240 maskinskrivna sidor om själslivet och tillvaron. Totalt har Moderna museet fotograferat av 26 000 sidor av hennes anteckningar.

– Hon hade en vetenskaplig attityd till sitt arbete och granskade sig själv om och om igen.

Utställningen rymmer enorma dukar med östliga och indiska former, verk inspirerade av kristen ikonografi – den hon växte upp med – till de geometriska bilderna om polarisering och kontrasterna i vår existens och sviten där hon grafiskt illustrerar kristendomen, juden­domen och buddismens väsen.

Dessutom ingår de ”automatiska” blyertsteckningarna i surrealistisk stil som tillkom under seanser med konstnärskollektivet De Fem, hennes fyra konstnärsväninnor, som också skapade spejsiga färgpastellerna av ett slag som skulle ha diggats i Haight-Ashburys hippiekvarter i San Francisco 1967.

För att illustrera bredden i Hilma af Klints gärning visas också tidiga naturalistiska verk. Vi stannar framför några betande kor i ett pastoralt skärgårdslandskap. En annan planet än den af Klint landade på 1906.

Jo Widoff, assisterande curator för utställningen, berättar hur hon och Siri otippat kommit att tala om Patti Smith under arbetet med af Klint-utställningen. Båda personer som tycks uppslukande av sin gärning dygnet runt och skapar fri konst och bestående respekt av egen kraft.

– De har den här ”jäklaranamma”-attityden som får en att känna att man själv skulle vilja göra något mer. En råtuff och inspirerande kraft som vågade söka sig inåt, säger hon och understryker vilken pionjär Hilma af Klint var också som just kvinnlig målare.

– Inte minst det utrymme hon skapade sig under den här tiden på helt egna villkor. Och det handlade inte om ego eller att komma först, som man kan se så mycket av i dag.

”Hilma af Klint – abstrakt pionjär” öppnar på Moderna museet på lördag 16 februari. Den visas till 26 maj för att därefter turnera internationellt, närmast Museum für Gegenwart i Berlin och Museo Picasso i Malaga.

Hilma af Klint, 1862–1944 skapade närmare 200 abstrakta målningar mellan 1906–1908 och 1912–1915, utöver sina många naturalistiska landskaps- och porträttmålningar. Totalt efterlämnade hon över 1 000 målningar och verk på papper.