Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-24 09:49 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/kultur/okand-soldat-marscherar-in-i-var-tid/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

”Okänd soldat” marscherar in i vår tid

Kristian Smeds uppsättning av kronjuvelen ”Okänd soldat” har orsakat intensiv debatt i Finland. Calle Pauli har sällan känt sig så omsluten av en föreställning.

HELSINGFORS.Den finländske regissören Kristian Smeds har de senaste tio åren etablerat sig som en av Finlands främsta yngre regissörer. Nu spelas hans uppsättning av Väinö Linnas romanklassiker ”Okänd soldat” (tuntematon sotilas”) om finska fortsättningskriget på finländska nationalscenen Kansallisteatteri i Helsingfors. En uppsättning som väcker bestörtning, entusiasm och vrede. Oavsett vilket, alla vill se den.

Tre dagar efter premiären hade teatern – som rymmer 750 åskådare – sålt 40 000 biljetter och föreställningen finns på repertoaren hela nästa spelår.

– Argast på föreställningen är de som inte sett den, påpekar Kristian Smeds stillsamt.

Vad som retat mest är kvällspressens ”avslöjanden” att ett stort antal kända personer får sina porträtt sönderskjutna i finalen, bland dem presidenten, Tove Jansson, teaterns chef Maria-Liisa Nevala och Väinö Linna själv.

Frågor som ”Kan man skjuta presidenten på teatern?” väckte ramaskrin, men Kristian Smeds har aldrig avsett några symboliska mord. Han vill visa vad resultatet blir av ett krig i dag: en total utplåning, något som framgår klart i sitt sammanhang. Mer sansad kritik har diskuterat vilka friheter man kan ta sig med ett nationalmonument som ”Okänd soldat”.

– Den är en kronjuvel i finsk kultur. Alla har ett förhållande till den, säger Kristian Smeds och gläder sig åt att vara upphov till en av de mest intensiva debatter som en finländsk teaterföreställning har orsakat.

Stormar det utanför teatern är stämningen en annan inuti den. Sällan har jag känt mig omsluten av ett så starkt engagemang och en så skärpt koncentration under en teaterföreställning. Det är som om man kunde skära bitar ur luften med kniv.

Vad är det då vi i publiken upplever? En drastiskt och lyriskt iscensatt exposé över den groteska galenskap som heter krig. Skräcken. Paniken. Utsattheten. De desperata försvarsmekanismerna.

Allt är troget Linnas roman, men omstrukturerat i en säregen dramaturgi där skådespelarnas aktion ofta projiceras på fonden och på en filmduk som vid behov hissas ned på scenen. Teknikerna spelar en viktig roll – deras insatser när de registrerar spelet med sina kameror har nästan koreografiska kvaliteter. Själv rycktes jag snabbt med och glömde att jag inte kan mer än tio ord på finska.

Kristian Smeds berättar att repetitionstiden varit mycket lång, fem månader. Alla startade samtidigt, skådespelare, tekniker och regissören, så Kristian Smeds regisserade och gjorde textbearbetningen parallellt.

– Jag hade flera utgångspunkter för arbetet, men ingen föreställning om hur den färdiga uppsättningen skulle bli. Jag ville göra en föreställning för en ung generation, byggd på ett kollektivt arbete. Jag ville undersöka hur man kan använda en stor scen, något institutioner ofta har problem med. Och en utgångspunkt för textbearbetningen var att man inte behöver ord om man kan visa det på annat sätt, säger Kristian Smeds.

Calle Pauli

calle.pauli@dn.se 08-738 21 33

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt