Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-13 21:29 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/kultur/pengar-speglas-i-konst/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Pengar speglas i konst

Money, money, money. I dag öppnar en utställning där 20 konstnärer kommenterar "samhällets minsta beståndsdel".

Från Kulturhusets femte våning blickar fyrtio porträtt ned över Sergels torg. Det är fler män än kvinnor. I några ansikten glimmar försynta leenden, andra är stelare, ser naturligt uppsträckta ut. Vad är det för människor

Vad tänker de på

Att de har position och pengar går att se på kläder och hållning, men har de hund, håller de på Bajen, tycker de om fläskkotlett och vad anser han där, i silverhåret, om sin utsikt mot folkliv, drogkommers och bankpalats

Porträttraden är Karin Hanssons bidrag till utställningen "Pengar - en kommentar till den nya ekonomin" som öppnar i dag klockan 11 på Kulturhuset i Stockholm. Bilderna är tagna från årsredovisningar i landets fyra största banker.

- Det är klassiska, lite fåniga porträttfoton och det finns någonting väldigt rörande i bilderna, säger Karin Hansson. Det hade varit lätt att göra ett projekt som bara hängde ut de mäktigaste männen, men jag tror inte att makten alltid förstår att de är makten. Jag vill säga: det är inte enkelt, inte ett dugg, det här är människor, människor som råkar befinna sig i maktposition.

Karin Hansson är den ena av de två projektledarna bakom utställningen. Tillsammans med Nils Claesson (och pengar från Svenska Institutet) har hon samlat 20 konstnärer från Skandinavien, Baltikum, Ryssland, Vitryssland och Ukraina för en utställning om vad hon kallar "samhällets minsta beståndsdel". Tanken är att låta samtidskonst kommentera marknaden och den nya ekonomin med utvecklingen i Östeuropa som fond.

Utställningsbyggarna har varit bestämda på att de inte ville göra en "proggutställning" utan i stället komplicera pengarnas roll. Flera av verken, kanske i synnerhet av konstnärerna från Östeuropa har också en annan, mindre dogmatisk inställning till marknad och kapital än vad vi kanske är vana vid från ett västeuropeiskt kulturhåll (med sina många kopplingar till 60-talsvänstern). Andrej Velikanov och Julia Velikanovs video "Just tampaxes in jazz or Some like it without sugar" är ett exempel.

Det som först ser ut som en ganska enkel drift med reklambudskap, korsklippt med balett, kan lika gärna ses från ett annat håll. För den som länge har levt med massor av Bolshoisändningar på tv men utan tamponger är inte kritikens riktning lika glasklar.

Harald Bergius

harald.bergius@dn.se

08-7382015

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt