Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Resor genom tid och rum i sympatisk essä

Torbjörn Elensky

”Gränser”

Fri Tanke, 215 sidor

När Torbjörn Elensky skriver en bok med den anspråkslösa titeln ”Gränser” anar man att han är något på spåren. Elensky har alltid varit en gränslös författare. Den genre han inte odlat finns inte på kartan. Skönlitterär prosa, dramatik, essäer, libretton, journalistik i skiftande ämnen. På konstens och kulturens område har man länge talat om värdet av att vara gränsöverskridande. Att lära av varandra. Mitt intryck är snarare att utvecklingen går i motsatt riktning. Experten är vår tids guru. Specialintresset har tagit över.

Kyrkofadern Augustinus är känd för sitt filosoferande kring tidens natur. När vi inte tänker på tiden vet vi vad den är – när vi tänker på den blir vi osäkra. De verkligt intressanta begreppen är ofta vaga på samma undflyende vis, på en gång tydliga och otydliga. Gränsbegreppet hör till denna tankeväckande kategori.

Elensky inleder med ett barndomsminne från en resa till Leningrad då han var tio år och för första gången blir medveten om skillnader mellan folk, språk och traditioner. Han färdas över den ena gränsen efter den andra. Några är fysiska och politiska, andra visar sig snarare vara historiska, det vill säga begravda i människors minnen och myter, seder och bruk; det vi med ett annat vagt begrepp kallar kultur.

Det hinner bli många resor i tid och rum på bokens återstående 200 sidor. Under ett givande besök i Korea vandrar tankarna i väg till japansk kolonialism, robotar, zombiefilmer och Edgar Allan Poes novell ”Fakta i fallet Valdemar”, som ju handlar om övergången mellan liv och död.

Torbjörn Elensky liknar mer en renässansmänniska än en vanlig tågluffare. Hans bildning är encyklopedisk och lyckligt fri från snobberi. I ett efterord berättar han om den läsning som fört honom in på området, mycket historia och statskunskap, men även filosofi och kulturantropologi, från Ludwig Wittgenstein till Johan Tralaus intressanta böcker om det mänskligas gränser. Vad du inte visste om de kristna libaneserna i Brasilien eller spridningen av antisemitiska skrifter i Malaysia och Indonesien på 1980-talet kan enkelt repareras genom ett par timmar i sällskap med denna både lättlästa och underhållande bok.

Det hindrar inte att jag önskar att Elensky kunde slå av på takten. Det händer att han avslutar en mening med ett ”och så vidare” innan han hastar vidare till nästa mening, ett skrivsätt som avslöjar att stilnivån ligger farligt nära det muntliga.

Debattören i Torbjörn Elensky ställer sig i vägen för tänkaren. Mängden av exempel leder till en viss redundans. Frågan om språkets binära karaktär, som intresserade Freud, avhandlas i förbigående som upptakt till en diskussion om känslor och smak, offentliga ceremonier och kollektiv fanatism, ateism och rondellhundar, fotbollsderbyn och kulturrevolutionen i Kina... Fokus är inte Elenskys starka sida.

Jag håller inte desto mindre med om att det är mer givande att befinna sig på gränsen än på den ena eller andra sidan. Motsatsen är den enkelspårighet som kan ta sig både politiska, religiösa och estetiska uttryck. Det är den viktiga lärdomen av detta sympatiska bidrag i upplysningens tjänst.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.