Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Så bygger ­musiken om våra hjärnor

Musik når inte bara in i våra djupaste känslor, den har också kraften att förändra hjärnans funktioner. Det har Fredrik Ullén kommit fram till i sin forskning. Han är professor i kognitiv neurovetenskap, men också konsertpianist.

Om det finns något som förenar människor i det här landet så är det musik. Ungefär 600 000 männi­skor sjunger i kör, enbart i Sverige. Men vad betyder musiken för männi­skan med vetenskapliga mått mätt? Det finns en person som vet.

Jag ger mig i väg till Karolinska institutet för att fråga pianisten och professorn i kognitiv neurovetenskap, Fredrik Ullén, om vad som händer i hjärnan när man håller på med musik.

I aulan i backen nedanför hans tjänsterum står den nya stiliga Steinwayflygeln. Fredrik Ullén var själv i Hamburg och provspelade den med några stycken av Franz Liszt innan dyrgripen fraktades till Aula Medica i Solna.

Fredrik Ullén, som är 48 år, disputerade för 20 år sedan på ett ämne i klassisk neurovetenskap om balanssystemet och nervceller i hjärnstammen. Eftersom han ville titta på högre funktioner hos människor och själv var musiker valde han sedan att studera sådant som har med hjärnan och musik att göra. Han var pionjär på sitt område i Sverige och byggde upp sin grupp gradvis.

Jag går direkt på den senaste forskningen: vilka är era senaste rön?

– Jo, det är att vi efter en rad studier har kunnat formulera en ny modell för hur man kan se på expertis. Det är lite av ett paradigmskifte, som motsäger det tidigare dominerande synsättet att träning skulle vara det enda som betyder något. Så enkelt är det inte, säger Fredrik Ullén.

– Det är i stället ett spännande samspel mellan arv och miljö. På ett djupare sätt än man tidigare har förstått.

Tanken att musikalitet är en talang är en kontroversiell fråga, konstigt nog. Där finns det alltså genetiska aspekter som påverkar. Det gör det också när det gäller träningen som sådan. Och gehör och samspel. Samtidigt finns det nya belägg för att musikalisk träning påverkar hjärnan oberoende av all genetik och andra miljöfaktorer.

– Vi är de första som hittat starka belägg för ”rena” träningseffekter av musik oberoende av genetik, genom att studera tvillingar. Det kan låta självklart, men det är bara vi som har gjort tvillingstudier på detta. Vi har där samlat in data från drygt 11 000 personer.

Tack vare samarbetet med tvillingregistret har Fredrik Ullén och hans team kunnat skaffa fram ny kunskap som ger starkare belägg för att musik förändrar hjärnan, att musik bygger om den.

Man har jämfört tvillingar där den ena har fortsatt spela instrument in i vuxen ålder och den andra har lagt av. Och det är stora systematiska skillnader mellan dem. De delar av hjärnan som organiserar motorik, delar av hörselsystemet, och bansystemet från ryggmärgen ner till fingrarna för att kontrollera fingerrörelser, är i princip i de flesta par mer välutvecklade hos den spelande tvillingen än hos den som inte har spelat.

Kan man få glädje av de här utvecklade hjärnfunktionerna i andra sammanhang än när man spelar?

– Där är det fråga om vad som är hönan och ägget, men det är troligt att det finns vissa samband. Om jag får säga vad jag tror, är den saken mer kopplad till sociala funktioner. Där finns det studier som visar att om barn musicerar ihop blir det mer social sammanhållning, mindre stökighet och aggressivitet, saker man i nästa steg kan tänka sig leder till en bättre studiemiljö. Men att musik skulle höja IQ kan man inte se. Sambandet mellan musik och IQ finns definitivt men verkar inte bero på påverkan från musiken.

Vad händer egentligen i hjärnan när man lyssnar på musik?

– Musik kan verkligen engagera imponerande många system i hjärnan. De musikaliska ljuden bearbetas först i hörselområden. Områden i främre delen av pannloben är viktiga för att följa och förstå musikaliska förlopp. Längre bak i pannloben kan motoriska områden aktiveras, vilket gör att vi rör oss spontant i takt med musiken. Aktiviteten i emotionella system ser olika ut beroende på vilka känslor musiken väcker, och musik vi gillar kan aktivera belöningssystem. Slutligen kan musik förstås också väcka minnen och associationer.

Min nästa fråga handlar om kreativitet, om det finns ett samband mellan musik och kreativitet. Med Fredrik Ullén som huvudhandledare doktorerade 2015 Ana Lúisa Pinho, en portugisisk forskare, på hur hjärnan fungerar i en skapande situation. Hon undersökte en grupp pianister – från klassiskt skolade, som inte improviserade särskilt mycket, till jazzpianister som improviserar väldigt ofta.

Hon fick ett tydligt och intressant resultat när man gav dem i uppgift att improvisera ett stycke på piano.

De klassiskt skolade kopplade på områden i hjärnans pann- och hjässlober som används för arbetsminne, koncentration, och kontroll, medan de pianister som var vana att improvisera, tvärtom släppte allt det. De tycktes bara spela på, utan att behöva medveten kognitiv kontroll.

– Då blev man ju lite perplex som forskare, säger Fredrik Ullén. Vad var förklaringen här?

– Vi såg alltså ett tydligt samband mellan om man tränat improvisation eller inte. De mest tränade kunde göra små enkla improvisationer i scannern utan att koppla på de här systemen. Ett fascinerande fynd för det tyder på att man i viss mån kan automatisera något så komplext som att skapa nytt.

Han betonar att kreativitet kräver kunnande och är emot de ”flummiga bilder av kreativitet” man ibland stöter på.

– Även om musiker måste begränsa sin kreativitet när det finns noter att följa finns det samtidigt större kreativ frihet än många tror även i noterad musik. Många viktiga parametrar som tempo, dynamik och klangfärg styrs inte av notbilden. Och det finns gigantiska skatter i den noterade musiken. Hur skulle det se ut om musiken bara var en muntlig tradition?

Nästa område för hans forskning gäller ”flow”, det begrepp som myntats av den ungersk-amerikanske professorn Mihaly Csik­szentmihalyi, som forskat om lycka och kreativitet. Det handlar om ett psykologiskt tillstånd vi kan uppnå när vi sysslar med något som är utmanande men lagom svårt i förhållande till vår egen förmåga.

Koncentrerad utan ansträngning? Är det flow?

– Det var troligen det som hände med de här jazzpianisterna. De blir fokuserade och absorberade, men iakttar inte sig själva kritiskt. Man får en känsla av automatik, så den kognitiva kontrollmekanismen är inte på. Det går av sig självt och det här är ett väldigt lyckligt och belönande tillstånd, som säkert är kopplat till dopaminfrisättning.

Fredrik Ullén berättar att det har gjorts väldigt lite forskning på flow och hjärnan, att den forskningen ligger i en sociologisk och psykologisk tradition. Så det har varit spännande, men inte alltid helt enkelt att flytta över begreppet till den neurovetenskapliga världen. Men han vill se mer studier på vad som händer i hjärnan och kroppen vid flow.

– Vi ser att pulsen går upp lite grand. Samtidigt är andningen lugn och djup och tittar man på ansiktsmuskler som säger en del om känslotillstånd och stressnivå ser man att de muskler man ler med är aktiverade. Däremot är muskler i pannan som avspeglar mental anspänning avslappnade.

Han berättar att människor som rapporterar flow har större engagemang i kreativa verksamheter och mår bättre. De har mindre problem med depressiva symtom och utbrändhet. Det kan vara en nyckel till långsiktig, hållbar motivation – något som gör att man inte behöver ha så mycket beröm utifrån. Flow handlar om att gilla det man gör. Det måste finnas ett lustbetonat moment om man ska stå på topp både när det gäller prestation och välbefinnande.

Är det lättare att uppnå flow om man har en viss personlighet?

– Flow är kopplat till öppenhet, det är inte så konstigt kanske. Men ett av de personlighetsdrag vi tittat på är målmedvetenhet. I det ligger också att man är plikttrogen, levererar i tid, är noggrann och pålitlig. Detta är positivt kopplat till flow. Ingenting av det här låt-gå-flummet alltså. Disciplin är också viktigt.

Hur inverkar musik på känslor om man jämför med andra konstformer?

– Musik kan ju väcka enormt starka och rika känslor, kanske mer än många andra konstformer. Musiken och rytmen väcker pulsen i kroppen. Så den engagerar oerhört många delar i hjärnan. Hörsel, syn, rörelsekontroll, emotionella system, sociala komponenter, efter­som vi ofta är i grupp så det blir gemensamma upplevelser. Så vad är inte aktivt egentligen? Det skulle vara lukt, kanske.

Ålder: 48 år.

Är: Internationellt erkänd konsertpianist och professor i kognitiv neurovetenskap. Driver tillsammans med genetik- och biologiprofessorn Gunnar Bjursell ”Den kulturella hjärnan” ett projekt med forskning och föreläsningar.

Bor: Villa i Sollentuna.

Familj: Hustru som är musiklärare och två tonårsdöttrar.

Inspelningar: Samtida tonsättare som Ligeti, Kurtág, Messiaen, John Pickard men också klassiker som Liszt, Chopin, Schubert.

Går nästa år i mål med en cykel av Kaikhosru Sorabji. Spelar in för Bis, senaste skivorna på flygeln i Aula Medica. American Record Guide skriver i novembernumret om hans senaste skiva, en tolkning av Sorabjis transcendenta etyder: ”Ingen pianist i dag kan ge ett så hän­givet och tekniskt fulländat fram­förande som Fredrik Ullén.”

Intressen: Fotograferar fjärilar och joggar på Järva­fältet.

Läser: Klassiker och allt av Cormac McCarthy.

Musik som ger energi och ­inspiration:

Beethoven: ”Symfoni nr 3” (Eroica), ”Pianokonsert nr 5” (Kejsarkonserten)

Mozart: ”Symfoni nr 41” (Jupiter)

Musik för att varva ned:

Arvo Pärt: ”Spiegel im Spiegel”

Palestrina: ”Sicut lilium inter spinas”

François Couperin: ”Leçon de ténèbres”

1. Väcker känslor.

2. Rytm och puls aktiverar ­hjärnans motorsystem så vi rör oss i takt med musiken.

3. Engagerar kognitiva funktioner som uppmärksamhet.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.