Det har skämtats friskt om nyheten att sajten Twitter vill dubblera den maximala teckenlängden på en tweet, från de ikoniska 140 tecknen till 280. Ganska många av de skämten har handlat om att tilltaget är en skymf mot ”världens kortaste novell” – ni vet, den där självgoda om ett par oanvända bäbisskor. I själva verket har förstås Twitter ingenting emot om folk yttrar sig koncist, så länge de yttrar sig – det är deras uttalade förhoppning att detta ska få folk att twittra mer. Kanske skulle ett bättre sätt att råda bot på eventuellt minskat twittrande vara att reglera de ofta grovt rasistiska och sexistiska hot som mer eller mindre äggformade konton sprider? Att nättroll får möjlighet att breda ut sina svador över motsvarande en tredjedel av den här texten låter inte som en väg till ett sundare debattklimat. Det låter som 280 nyanser av helvetet.