Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Svensk arkeolog gör spektakulär utgrävning

En ensam svensk arkeolog arbetar just nu utanför Aten med den sensationella upptäckten av de 2 600 år gamla kvarlevorna efter Kylons upprorsmän. Men utgrävningen hotas av Greklands krisekonomi. DN har som enda utländska tidning besökt platsen. Det är bråttom, jag får arbeta mot klockan. De här skeletten håller på att förstöras av väder och vind, de behöver egentligen täckas över, eller helst tas upp så snart som möjligt.

Sida vid sida ligger de där, med sina grinande dödskallar, de flesta på rygg i den ljusbruna, sandiga jorden, några få framstupa. I stort sett samtliga har händerna över huvudet, med rostiga spår av bojor vid handlederna.

Vi befinner oss på gränsen mellan Aten och hamnstaden Piraeus, numera hopväxta till en enda jättestad. Intill oss tornar Atens snart färdigbyggda nya operahus upp sig. Ett diskuskast längre bort står Faliro arena, platsen för gruppspelsmatcher i handboll och taekwandoturneringen under OS 2004.

Genom smogen ser vi Akropolisklippan sex kilometer norrut. Den reste sig där också på 630-talet före Kristus, även om dagens bevarade tempel på berget är några hundra år yngre.

Akropolis och olympiska spel var i fokus också under de dramatiska händelser som ibland kallas Den kylonska konspirationen. Det är den urgamla historien om Kylon, en ung aristokrat som hade vunnit ära och berömmelse som olympisk segrare på löpdistansen en dubbel stadion, eller ungefär 400 meter.

Stärkt av sitt kändisskap, och troligen influerad av sin svärfar som var tyrann i en grannstad, bestämde Kylon sig för att iscensätta en statskupp – eller ett väpnat uppror – mot Atens valda ledare. Detta var ju världshistoriens första demokrati i ett av sina första utvecklingsstadier.

Vid ett besök hos oraklet i Delfi fick han råd om lämplig tidpunkt för maktövertagandet: just under nästa olympiska spel, då stadens ledning och medborgare inte var på sin vakt. Det var det år vi nu benämner 632 före Kristus.

De antika historikerna Herodotos och Thukydides berättar historien om Kylon och hans män ett par hundra år senare, på 400-talet. De skiljer sig åt i detaljer, men är överens om en sak: upproret slutade i katastrof för de sammansvurna. Förskansade i gudinnan Pallas Athenas tempel på Akropolisklippan lockades de ut mot löfte att deras liv skulle skonas – bara för att omedelbart gripas, föras bort och avrättas.

Demokratin hade segrat, om än inte med särskilt renhåriga medel.

I den stora gropen intill operabygget arbetar en ensam arkeolog – svenska Anne Ingvarsson-Sundström från Uppsala, specialist på osteologi eller studiet av mänskliga ben.

Beväpnad med pensel, blomspruta och tandläkarinstrument undersöker hon skelett efter skelett i den grunda massgraven. Med sin expertis kan hon avgöra kön, ålder och dödsorsak.

Allt som allt handlar det om 80 unga män i tre rader. De ligger här helt öppet i den 35-gradiga hettan, täcks över nödtorftigt med presenningar vid arbetsdagens slut.

Är det Kylons avrättade anhängare vi ser? Anne Ingvarsson-Sundström är försiktig.

– Jag vill inte gå händelserna i förväg innan jag är färdig med min rapport. Men visst är detta något väldigt ovanligt, spår efter en väldigt tragisk händelse, säger hon.

Platsen där utgrävningen pågår har fungerat som begravningsplats i flera hundra år under den tidiga antiken, perioden strax före den atenska stadsstatens guldålder. Här har man under snart fyra år av grävande hittat kvarlevor av över 1 500 personer, de flesta av allt att döma vanliga människor som dött av naturliga orsaker.

Här finns vaser och andra prydnader som begravdes med de döda – saker att ha med sig i dödsriket. Små barn begravdes i större krukor, ofta med fina utsmyckningar.

Men de 80 männen har inte fått med sig något på färden, förutom sina bojor i järn.

– Nej, men det fanns ändå två kärl i massgraven. Man kan ju spekulera i om någon förbarmade sig över dem, säger Anne Ingvarsson-Sundström.

Oavsett hur de hamnade där är de vaserna en viktig ledtråd för arkeologerna.

– En av vaserna från massgraven har vi kunnat datera ganska noggrant, till åren kring 630 före Kristus, säger Theosevios Angouras, chefsarkeolog på utgrävningen. Med andra ord åren just kring Kylons kupp.

Han har färre förbehåll mot teorin att det är just dessa upprorsmän som har dykt upp ur historiens dunkel, och är uppenbart entusiastisk över att arbeta med en så spektakulär utgrävning.

– Dateringen, de dödas positioner, deras ålder, nästan allt stämmer. Nästan samtliga är runt 20–25 år gamla, men ett par är äldre, runt 40. Det skulle kunna vara deras befälhavare, Kylons närmaste underhuggare. Men det är förstås bara en hypotes.

Vad de än hade gjort sig skyldiga till så betalade de unga männen ett högt pris för sina försyndelser. Hur dog de? Att de avrättades kan betraktas som säkert, men om metoden vet man inte mycket.

Theosevios Angouras berättar om ”apotimpanismos”, en tidig variant av korsfästning som gick ut på att offret fästes i bojor mot en platta av trä eller sten och fick dö långsamt av sina sår, av väder och vind.

Kanske drabbades de 80 männen av detta eller något annat brutalt straff. Historiens mest kända korsfästning låg hur som helst ännu nästan 700 år framåt i tiden.

En sak vi vet om Kylons uppror är att det ledde till en motreaktion. Demokratin – som i dag inte skulle betraktas som särskilt demokratisk – stärkte skyddet mot kuppmän och potentiella diktatorer.

Inom några år dök en lagstiftare vid namn Drakon upp på scenen. Han införde en sorts nolltolerans, med dödsstraff även för smärre förseelser, och har gett upphov till uttrycket ”drakoniska lagar” som används än i dag.

Precis som Sverige har Grekland regler motsvarande vår kulturmiljölag, som stadgar att arkeologiska utgrävningar ska ske vid större byggprojekt. I det här fallet är det den stenrika Stavros Niarchos-stiftelsen – byggherre för operan och parken intill – som finansierar grävningarna.

Att den grekiska staten skulle gå in med pengar förväntar sig ingen i ett läge då landet pressas till ständigt nya nedskärningar av internationella långivare.

Men för bara ett par månader sedan bestämde Stavros Niarchos-stiftelsen att det fick vara färdiggrävt. Samtliga arkeologer utom Theosevios Angouras fick sparken.

– Så nu är det bara jag, ett par konservatorer och några byggkillar här. Och så vår svenska kollega förstås, säger Angouras.

– Det är absurt att arbeta i sådan motvind på en utgrävning som borde vara ett världsintresse, säger han.

För Anne Ingvarsson-Sundström, vars arbete finansieras från svenska källor, innebär den grekiska pengabristen ett tungt ansvar.

– Det är bråttom, jag får arbeta mot klockan. De här skeletten håller på att förstöras av väder och vind, de behöver egentligen täckas över, eller helst tas upp så snart som möjligt, säger hon.

Herodotos och Thukydides betraktas som historiens första historiker. Likväl rör sig mycket av vad de berättar i gränslandet mellan myter, legender och historisk verklighet.

Att man i våra dagar får tillfälle att syna deras utsagor, bekräfta eller för den delen avfärda deras historier – det händer nästan aldrig.

Men nu kan det alltså ha hänt. Männen i massgraven kan mycket väl vara Kylons anhängare.

Vad tänkte de när de släpades ut ur Athenas tempel? Antagligen på det fruktansvärda misstaget att tro på en stark man som skulle förändra deras liv, på valet att ansluta sig till det misslyckade upproret.

Vad hände med Kylon själv, den tilltänkte diktatorn? Kanske är ett av skeletten i massgraven hans. Men troligen inte. Enligt Thuky­dides lyckades han fly.

Utgrävningen söder om Atens centrum pågår sedan 2012, då bygget av ett nytt operahus och ett nytt nationalbibliotek påbörjades. Byggenas finansiär, Stavros Niarchos-stiftelsen (uppkallad efter en rik redare) finansierar också utgrävningen.

Totalt finns rester av mer än 1 500 döda på en yta av cirka 10 000 kvadratmeter. Området tros ha fungerat som begravningsplats i ungefär 400 år, fram till 300-talet före Kristus.

Den nu aktuella massgraven med kvarlevorna av 80 döda män upptäcktes i februari i år. Skeletten har daterats till omkring år 630 före Kristus, ungefär tiden för Kylons konspiration, ett berömt uppror. Mycket tyder på att männen är Kylons avrättade anhängare.

Sverige blev som enda land tillfrågat om att delta i utgrävningarna tidigare i år av den grekiska sidan. Kontakten förmedlades av Svenska institutet i Aten, som ordnade finansiering genom Riksbankens Jubileumsfond och Kungliga Vitterhetsakademien. För närvarande deltar en svensk arkeolog i projektet.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.