Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-18 01:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/kultur/the-answer-scen-debaser-stockholm-en-gang-var-det-sa-har-som-sjalva-mallen-for-ett-rockband-sag-ut/

KULTUR

The Answer Scen: Debaser, Stockholm En gång var det så här som själva mallen för ett rockband såg ut. Tre man på gitarr-bas-trummor, alla i jeans, och så en ylande sångare längst fram, med anletsdragen nästan osynliga bakom allt hår. Den tungt bluesrockande norm som glamrocken avvek från, och symfonirocken, och så småningom punken. Och som heavy metal utvecklades ur. Det är länge sen nu, medlemmarna i nordirländska The Answer var väl inte ens födda då. Nu står Jimmy Page från Led Zeppelin och Paul Rodgers från Free i första ledet för att hylla, svältfödda som de är på unga, lovande band som fortsätter i just deras fotspår. Symtomatiskt nog kom The Answer fram som förband till The Darkness, ett band som låter helt annorlunda, med sitt avstamp i extravagant glamrock och 80-talsmetal. I dag låter sig båda lätt klumpas ihop i samma ”classic rock”-fålla, så udda har denna typ av rockmusik blivit. Trots att den – i sina ursprungliga inkarnationer – aldrig har tappat sin breda popularitet. Det är en både enkel och svår musik. Enkel i sin form, svår att fylla ut och hitta otrampade stigar inom. Men The Answer för sig med en självklarhet som om det här var den enda musiken i världen, spelar så hårt och koncenterat att något ytterligare instrument knappt skulle få plats. Framför allt sjunger Cormac Neeson så att man måste dra till med de största stilbildarna som jämförelse: Paul Rodgers, Robert Plant, Bon Scott. Ett mer testosteronrikt rockläte finns knappast, ändå går det inte att förnimma vare sig någon ironi eller några störande pretentioner. Han bara sjunger, för allt vad rösten tål, och man inser att det var länge sen man hörde något liknande. Trots att det låter så urbota typiskt. Nils Hansson

Detta är en låst artikel. Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa. Logga in