Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Typsnitten är budskapets kläder

Bokstävernas former påverkar oss mer än många tror. Sara Kristoffersson har sett en föredömligt pedagogisk utställning om svensk typsnittsdesign.

Design

”Bokstäverna omkring oss – nutida svensk typsnittsdesign”

Landskrona museum, visas tom 28/2.

Vann Barack Obama presidentvalet tack vare ett typsnitt? Frågan är möjligen retorisk, men ändå tankeväckande. Den demokratiska kandidatens motton som ”Hope” och ”Change” var visserligen slagkraftiga men det rättframma och skarpa typsnittet Gotham gav orden en extra skjuts. Om parollerna skrivits i Comic Sans, en len och rund bokstavsform som förvisso förmedlar värme och vänlighet men också för tankarna till serietidningar, hade Obama knappast kammat hem segern.

Typsnitt kan liknas vid budskapets kläder och är därför viktigare än man kan tro. Och från att främst engagerat formgivare och typografer finns numera ett brett och stort intresse för fenomenet. 2007 drog Gary Hustwits dokumentär om typsnittet Helvetica fulla hus på filmfestivaler runt om i världen och några år senare blev boken och typsnittshistorien ”Precis min typ” av Simon Garfield en bästsäljare (Bokförlaget Forum 2013). Och just nu visas ”Bokstäverna omkring oss – nutida svensk typsnittsdesign” på Landskrona museum.

Utställningen riktar ljuset mot några vanliga svenska bokstäver som de flesta känner igen. Typsnitt är dock inte så oskyldiga som det spontant ges intryck av. De finns nästan överallt: i tidningar, böcker och annonser, på film, trafikskyltar och förpackningar. Dessutom kan alla med dator välja och vraka mellan en mängd varianter.

Valen sker ofta reflexmässigt men många typsnitt är fyllda med betydelser, och vi funderar sällan på varför de ser ut som de gör eller vad de signalerar. Likväl finns intentioner bakom formspråket. Ett typsnitt är till exempel avsett att ringa in den svenska nationalkaraktären.

Bokstavsformen Swedish Sans lanserades för ett par år sedan i samband med att Sverige fick en ny officiell grafisk identitet och beskrevs som lagom, modern och funktionell. Men kan verkligen ett typsnitt vara svenskt? Eller tyskt, italienskt eller franskt för den delen? Det är knappast nationellt i sig och har heller ingen inneboende mening men bokstavsformer kan förstås laddas med innebörder och väcka associationer.

Ett exempel är frakturen eller den gotiska skriften som har rötter i 1500-talet och länge användes i speciellt biblar och psalmböcker. I Tyskland levde frakturstilen kvar en bra bit in på förra seklet och i samband med Hitlers maktövertagande fick den en renässans. Gotisk skrift uppfattades som specifikt tysk och användes därför i Tredje rikets propaganda. En paroll löd: ”Känn dig tysk, tänk tyskt, tala tyska, var tysk också när du skriver”. Precis som svastikan – ett slags ockult motiv som Hitler förvandlade till en politisk och hypnotisk symbol – blev frakturen ett kännetecken för nazism.

I januari 1941 förbjöd tyskarna plötsligt bokstavsformen eftersom den påstods ha judiskt ursprung. Helomvändningen kan emellertid även förklaras med att befolkningen i andra länder hade svårt att läsa stilen. Dessutom saknade gjuterier i ockuperade områden blytyper att trycka med. Typerna räckte helt enkelt inte till.

Frakturstilen är fortfarande politiskt laddad men många andra typsnitt brukar karaktäriseras som neutrala. Hit hör Helvetica, vilket ofta betraktas som opersonligt och tidlöst. Frågan är dock om en bokstavsform kan vara neutral. Det avskalade typsnittet har snarare sina rötter i en modernistisk tradition med drömmar om en tidlös och objektiv design.

Även Helvetica ger signaler. På 1970- och 80-talet blev bokstavsformen ett slags standardval för multinationella företag och institutioner som ville göra ett modernt och pålitligt intryck, och det dröjde inte länge förrän det förknippades med etablissemang och kapitalism.

På Landskrona museum uppmärksammas inte typsnittens politiska och kulturella laddningar. Tonvikten ligger på deras betydelse för att skapa identitet och igenkänning i främst den kommersiella sfären.

På pedagogiskt föredömliga skyltar presenteras åtta välbekanta bokstavsformer som är avsedda för särskilda företag och ändamål. Medan ICA Rubrik är tänkt att harmonisera med livsmedelskedjans logotyp är syftet med Etsa Secure – som finns längst ner på svenska frimärken – att försvåra förfalskning av porton. Kanske får Systembolagets typsnitt oss att nyktra till. Det är i vilket fall avsett för större textmängder och heter naturligtvis Monopol.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.