Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-20 22:34 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/kultur/typsnittet-fran-helvetet/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Typsnittet från helvetet.

Helvetica är världens mest sålda typsnitt. Det finns överallt: vägskyltar, pizzamenyer, banklogotyper. Det är älskat – och avskytt. En formgivare kan således påstå att ”den som använder Helvetica vet ingenting om typsnitt” , medan en annan kan hävda att det är ”typsnittens svar på Beatles” .

Helvetica ritades 1956 av schweizaren Max Miedinger. Uppdraget var att göra ett lättläst, neutralt och modernt typsnitt utan serifer (se ordlistan ovan under antikva). Det nya typsnittet kallades först för Haas Neue Grotesk, men döptes snart om till Helvetica (efter latinets namn på Schweiz) för att surfa på det internationella intresset för schweizisk formgivning.

Det gav omedelbart resultat. Under 60- och 70-talen blev Helvetica västvärldens mest använda typsnitt. Lufthansa, Handelsbanken, BMW, Agfa, Muji, Blaupunkt, Evian, Husqvarna, Harley-Davidson och Panasonic är bara några av de hundratals företag som använder Helvetica i sina logotyper. Den snarlika Arial är minst lika vanlig på nätet och i datadokument.

I boken ”Homage to a typeface” berättar Lars Müller historien om Helvetica. Det är i första hand en bilderbok, med hundratals exempel på hur Helvetica invaderar vår vardag – från skivomslag till tunnel­banekartor och kinakrogar. Som Lars Müller skriver: ”Helvetica är stadens parfym.”

Men alla är inte lika imponerade. Typsnittsdesignern Martin Majoor säger till DN att Helvetica var ett misstag, en dålig kopia av föregångaren Akzidenz Grotesk:

– Men Arial var ett ännu större misstag. Det är en klumpig kopia av Helvetica och är därmed en typografisk kopia på en kopia. Arial är tidernas största skamfläck.

BO MADESTRAND

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt