Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-13 21:24 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/kultur/var-hamnar-pricken-i-ar-litteraturpristagaren-utses-i-dag/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Var hamnar pricken i år Litteraturpristagaren utses i dag

Av KARIN BOJS

Det är nog dags för en europé, fast inte en engelskspråkig. Kanske en tysk eller flamländsk, eller ännu hellre en portugisisk. Eller varför inte en lettisk, estnisk eller polsk.

Svenska Akademien brukar ha en tendens att fördela Nobelpriset i litteratur enligt geografiska normer. Inte för ofta till samma land. Helst en viss spridning mellan världsdelarna och språken.

Förra året gick världens mest prestigefyllda litteraturpris till japanen Kenzaburo Oe. Därmed lär det vara hopplöst för andra japanska författare inom överskådlig tid. 1993 blev pristagaren den svarta amerikanska romanförfattarinnan Toni Morrison, 1992 blev det den likaså engelskspråkige poeten Derek Walcott från Trinidad. 1991 gick priset till Nadine Gordimer från Sydafrika, 1990 till poeten Octavio Paz från Mexiko och 1989 till den spanske romanförfattaren Camilo José Cela.

Heta tips

Det verkar alltså inte särskilt sannolikt med en engelskspråkig eller en spanskspråkig författare i år. Och det kunde verkligen vara dags för en europé, menar många. Sådana har det varit ganska tunnsått med de senaste åren.

Två heta tips är de portugisiska romanförfattaren José Saramago och Antonio Lobo Antunes. Dels för att de båda anses hålla mycket hög klass, dels för att priset aldrig tidigare har gått till någon portugisiskspråkig författare.

Polen har visserligen representerats av Czeslaw Milosz 1980. Och vissa tror att "kvinnokvoten" skulle vara uppfylld för ett tag framåt med Toni Morrison och Nadine Gordimer. Men ett mycket frekvent namn i branschens spekulationer är ändå den polska poeten Wislawa Szyborska. (DN publicerade en av hennes dikter i augusti.)

En annan europé som har hållit sig redo år efter år är den store belgiske romanförfattaren Hugo Claus.

Men förläggaren Bonniers och översättaren börjar bli luttrade av tidigare upptrappade spekulationer och uteblivna priser och tar inte ut några segrar i förskott.

En annan som också brukar nämnas är nederländske Cees Nooteboom, som skriver både lyrik, prosa och essäer.

Ett namn som också varit aktuellt i flera år är österrikaren Peter Handke. Andra tippar på den irländske poeten Seamus Heaney.

Outsiders

Europeiska outsiders skulle kunna vara den lettiska poeten Visma Belsevica och esten Jaan Kaplinski.

Och man ska aldrig vara för säker på det där med Europa. Akademin har slagit litteraturvärlden med häpnad många gånger. Så varför inte Indonesiens store författare Pramuja Amana Tors, regimkritiker som suttit i fängelse och husarrest i stor del av sitt liv. Eller arabvärldens stora favorit den syrisk-libanesiske poeten Adonis eller den unge kinesen Bei Dao.

Klockan 13 i dag får vi besked.

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt