Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Kvinnor har inte tid över för att styra världen

Who run the world? Girls! Beyoncé är världens bäst betalda kvinnliga artist och visst borde hon ha fog för sitt kaxiga konstaterande.

Flickor gör sina läxor, pluggar inför proven, får bra betyg, dominerar universiteten, får prestigefyllda jobb och… ja, där tar det som vi vet tyvärr ofta slut. Nio av tio företag på Stockholmsbörsen har ojämställda ledningsgrupper, var tredje saknar helt kvinnor. Visst blir det bättre, men det går långsamt, långsamt.

Vad det beror på finns olika teorier kring, men de flesta är överens om att en stor del av kvinnors underläge på arbetsmarknaden beror på att de tar hand om familjen. Fram tills de får första barnet ser mäns och kvinnors karriärutveckling i princip likadan ut, men 15 år efter att de blivit föräldrar har inkomstskillnaden ökat med i genomsnitt 32 procent. Ungefär tre fjärdedelar av löneskillnaden hos ett par i 40-årsåldern kan förklaras med att de skaffat familj.

Det är ett dystert kvitto på hur viktigt det är att dela lika på ansvaret för familj och barn, men visar också att det även finns annat som påverkar vem som får det fetaste lönekuvertet. Lise Vesterlund som är professor i nationalekonomi vid Pittsburghs universitet i USA har i åratal forskat om den där sista fjärdedelen av glastaket. På torsdagen besökte hon Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS).

Det var mycket nickar och igenkännande leenden när hon förklarade hur det i organisationer finns vissa arbetsuppgifter som leder till befordran, medan andra inte gör det. På ett företag ska exempelvis den som vill klättra ägna sig åt sådant som ger intäkter till företaget, inom akademin bör man satsa på sin forskning.

Vad kvinnor ägnar sig åt? Organisation och annat som ”måste göras” men inte ger några pluspoäng när chefstjänster ska tillsättas. Men hur kommer det sig?

För det första är kvinnor bevisat mindre benägna att ta för sig och konkurrera om prestigefyllda arbetsuppgifter.

För det andra accepterar de i högre grad arbetsuppgifter som ingen annan vill göra. Vesterlund har i sina studier kunnat visa att kvinnor i högre grad än män är frivilliga, oftare blir tillfrågade och dessutom oftare säger ja när den typen av arbete ska fördelas. Resultatet blir att kvinnor överhopas av mindre prestigefyllda arbetsuppgifter.

Vesterlund berättar att jämställdhets­ansvariga på amerikanska företag upptäckt att många kvinnor inte vill bli befordrade eftersom de inte upplever sig ha tid för mer utmanande åtagan­den. Kvinnor konkurrerar alltså i mindre utsträckning om arbetsuppgifter som leder till befordran och tar dessutom på sig så många av de mindre prestigefyllda uppgifterna att de inte har tid att göra karriär när de väl får möjligheten. De är fast i en ojämställd spiral mot karriärens botten.

Så vad ska vi göra för att få en ändring? För det första menar Vesterlund att chefer och arbetsledare måste sluta leta frivilliga till mindre prestigefyllda arbetsuppgifter och i stället fördela dem jämnt. Frivillig är i det här fallet nämligen nästan alltid synonymt med ”kvinna som får dåligt samvete om hon inte löser situationen”.

För oss som individer gäller det att inte säga ja till uppgifter utan att först ha funderat ut vad det betyder att utföra dem. Vad är det jag inte gör i stället?

Du ska vara lojal mot din arbetsplats, men först och främst ska du vara lojal mot dig själv. Och den feministiska kampen. Ingen annan kommer att vara det åt dig.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.