Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Nu räddar vi skolan

Vill man minska stressen för svenska elever finns bättre sätt än att minska antalet nationella prov.

Det svenska skolåret 2017 hade en riktig ljuspunkt. Den globala skolundersökningen Pirls visade i början av december att svenska fjärdeklassare har bättre läskunskaper än snittet för både EU och OECD. Tillsammans med tidigare mätningar indikerar resultatet att skolans ökenvandring kanske börjar brytas och att vi kan vara på väg att vända den mörka trenden för de svenska elevernas kunskapsnivå.

Det är naturligtvis för tidigt att ens tänka på att blåsa faran över. Och bara veckor senare, på annandagen, kom en indikation på att det tänkesätt som i allra högsta grad bidragit till det tidigare svenska skolraset fortfarande lever kvar.

Regeringen halverar i praktiken antalet nationella prov på gymnasiet. Sex obligatoriska prov, i matte, svenska och engelska, blir tre. De tre övriga blir frivilliga:

”Det är helt enkelt för att vi har fått väldigt mycket signaler om att lärarna har en mycket pressad arbetssituation, och att många elever är väldigt stressade”, säger gymnasieminister Anna Ekström (S) till SVT.

Det är en motivering som inte duger. Vill man minska stressen för svenska elever finns bättre sätt. Varför inte börja med att garantera arbetsro i klassrum och säkerhet på skolgårdar och i korridorer? Återinrätta läraren som auktoritet? Och framför allt en gång för alla göra upp med idén att kunskap är något som är lite upp till var och en, där åsikten att Förintelsen ägt rum inte är mer värd än åsikten att den aldrig har hänt.

Det sista exemplet kommer ur verkligheten, en komvuxlektion i Helsingborg. Filosofiprofessorn Åsa Wikforss påminner om det i sin nyutkomna bok ”Alternativa fakta – Om kunskapen och dess fiender” (Fri tanke förlag).

En lärarvikarie fick skäll av skolans samordnare sedan han sagt emot en förintelseförnekande elev. ”Det vi betraktar som historia är den historia som vi har tagit del av”, sa samordnaren och poängterade att det inte är någon idé ”att vi diskuterar fakta mot fakta”. Som om det spelade mindre roll att det var lärarens fakta, inte elevens, som var korrekta.

Åsa Wikforss menar att de pedagogiska idéer som haft så starkt inflytande över svenska skolan de senaste decennierna – skepsis mot fakta, synen att kunskap inte kan förmedlas utan måste formuleras av eleverna själva, undervisning som grupparbeten och projekt, otydliga krav på eleverna – varit direkt skadlig. Inte minst blir detta tydligt i tider av informationskrigföring, faktaresistens och falska nyheter.

Det är livsfarligt att vi lär våra barn att fakta är det som passar just mig och att det är kränkande att du påstår att dina fakta är bättre oavsett om de är sanna. Hur ska eleverna då kunna stå emot propaganda och rena lögner? Lögn finns ju inte ens som begrepp, det är bara alternativ kunskap. Farligt är det också att sluta mäta kunskaperna så objektivt som möjligt. Då får vi inte kunskap vare sig om systemets funktion eller om individuella elever. Ur den aspekten är det olyckligt att regeringen nu aviserar färre nationella prov.

Det finns i Sverige många bra skolor och utmärkta lärare som brinner för jobb och elever. Det är mycket tack vare dessa lärare som kunskapsfallet inte har blivit ännu större. En god nyhet är dock att den oljetanker som är den svenska skolan tycks vara på väg in i en gir. De förbättrade test­resultaten är tecken på att den nya kursen är den rätta.

Under 2017 har det kommit allt mer kritik mot den relativistiska, postmoderna kunskapssyn som fick sin kulmen i 1994 års läroplan. Må den inte tystna under 2018.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.