Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Vinden har inte vänt än

Nu vänder det! Det förklarade rikspolischefen Dan Eliasson i Ekots Lördagsintervju (7/10). Han erkände visserligen att det har varit en konstant nedåtgående trend för polisen sedan 2010, att man fortfarande inte lyckats ta kontrollen över kriminaliteten i de mest utsatta områdena och att uppklaringen av vissa brottstyper halkar efter.

Men med hänvisning till en blygsam ökning av antal fall som leder till åtal under första halvan av 2017 menar Eliasson att den negativa trenden är bruten. ”Resultaten håller på att sakta men säkert vända uppåt”.

Rikspolischefen har haft två tunga första år på jobbet. Omorganisationen var den största sedan förstatligandet av polisen 1965. Många ifrågasatte bygget redan på förhand. Eliasson har rätt i att det var en svår uppgift som inte nödvändigtvis gör en ”dunderpopulär”.

Samtidigt har det, vilket Eliasson också påpekar, varit 2,5 år där oförutsedda migrationsströmmar, terrorhot och gängkriminalitet har slukat polisiära resurser. Det är resurser som annars hade kunnat läggas på att förebygga och klara upp brott.

Att driva igenom stora förändringar i en myndighet tar tid och det är därför inte heller orimligt att det påverkar resultaten under en period. Men det finns en gräns för vad allmänheten kan tänkas stå ut med även om problemen föregåtts av beskedet: ”Ursäkta röran, vi bygger om”.

DN:s granskning i augusti förra året visade till exempel att polisens brottsuppklaring inte varit så låg på 16 år. 2015 klarades totalt 14 procent av brotten upp, fem år tidigare låg det på 18. Det var inte bara allvarliga brott som inte utretts inom en rimlig tid, kunde DN avslöja, utan även viktiga förhör av barn hade blivit liggande.

Det är som Sveriges Radios reporter Jörgen Huitfeldt konstaterar under lördagsintervjun med Eliasson: Polisens uppgift är att minska brottsligheten, öka tryggheten och stärka statens roll. Men – och så riktade han sig direkt till sin gäst: ”Du är högst ansvarig chef för en myndighet som egentligen inte klarar några av sina övergripande mål…”

Det kan låta hårt, men mycket talar för att det stämmer. Visserligen ökade antalet fall som lett till åtal under årets första månader, men som redan har konstaterats rör det i sig i huvudsak om trafik- och narkotikabrott. Med andra ord: enklare brott som kan putsa till statistiken i en tid då polisen är i desperat behov av positiva resultat. Sifo-undersökningen i december 2016 visade ju att allmänhetens förtroende för polisen hade störtdykt senaste året.

Men samtidigt som Dan Eliasson känner sig nöjd över att utvecklingen åtminstone går åt rätt håll, sitter det våldtagna kvinnor som väntar i veckor, ja månader, på att polisen ens ska öppna en utredning, och kalla in männen som förgripit sig på dem till förhör.

Så sent som i september framkom det att polisen på grund av resursbrist – trots ökade anlag från regeringen – prioriterar bort våldtäkter. Ett exempel som lyftes fram var den 12-åriga flickan som våldtagits av en äldre pojke. Hennes anmälan blev liggande i sex veckor på polisens bord utan åtgärd, trots att den misstänkte redan var identifierad.

Diskussionen om polisen har en tendens att fastna i siffror och statistik, och stanna vid en strid om hur olika undersökningar, rapporter och mätningar ska tolkas. Det märktes inte minst under Ekointervjun i lördags, då reportern lade fram resultatet från en rapport, Eliasson bemötte siffrorna med något i stil med: ”ja, men vi ska komma ihåg att det bara gäller för 2014”, varav han nämnde en annan undersökning som reportern smulade sönder med ytterligare en studie.

”Den här omorganisationen skulle göra polisen mer effektiv, och i stället blir det en diskussion om hur pass mycket mindre effektiv den har blivit” sammanfattade Rolf Granér, lektor på Polisutbildningen vid Linnéuniversitetet, som också var gäst i Ekots lördagsintervju. Precis så är det.

Vi har en polismyndighet som skulle bli mer effektiv och höja resultaten, men som inledningsvis backat på i stort sett alla punkter. En rikspolischef som för två år sedan lovade att antalet utsatta områden skulle bli färre, när de i själva verkat har blivit fler.

Att det dykt upp oförutsedda ­händelser som slukat resurser är kanske en förklaring, men det ursäktar inte att polisen prioriterar bort grova brott mot kvinnor till förmån för trafikförseelser. Hur vi än bollar med siffrorna har den nya organisationen än så länge varit ett misslyckande. Men det betyder inte att den negativa trenden inte kan vändas.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.