Kulspetspennan: Kreativt missnöje bakom 60-årig kulspetspenna

Historien om världens vanligaste skrivredskap börjar på trettiotalet och en ungersk journalists missnöje med långsamt torkande bläck.

Journalistens namn var Laszlo Biro och hans första patent på en penna med kulspets är daterat 1938. I slutet av andra världskriget behövde brittiska och amerikans-ka flygbesättningar nya skrivverktyg som inte läckte på hög höjd. Därigenom påskyndades utvecklingen av pennan med hermetiskt innesluten bläckpasta som Laszlo Biro då börjat få ordning på i Argentina.

En amerikansk affärsman på besök i Buenos Aires stal idén och blixtstartade tillverkning av kulspetspennor i USA. Knappt hade världskriget tagit slut förrän pennan, som hjälpte stridsflygarna att vinna det, orsakade ett våldsamt upphovsrättsligt slag.

Tanken på en penna med en liten stålkula som rullar fram bläcket, i stället för en skrivspets av ädelmetall, var i slutet på 1930-talet inte helt ny. Försök i den riktningen gjordes i New York 1888 av John Loud, med en märkpenna för läder och kartong, och i Tyskland 1910 av Michel Baums.

Outvecklad teknik och fel bläck satte stopp för båda konstruktionerna.

Tillverkning av pennor med kula som spets kräver stor teknisk precision och användning av ett trögflytande bläck som fäster på papper och är torrt i skrivögonblicket.

Ungraren Laszlo Biros patent från 1938 löste bara delvis detta problem. Efter att ha tvingats lämna Europa förbättrade han sitt koncept, med bläckpasta i ett slutet rör och skrivspets och kula som en fast del av själva pennkroppen.

Det senare var en svaghet som tog femton år att komma ifrån. I juni 1943 tog Biro ut det uppdaterade patent som gjorde Buenos Aires i Argentina till den moderna kulspetspennans födelseort.

Kriget som Laszlo Biro flydde från fick avgörande betydelse för den nya pennans utveckling när militär efterfrågan uppstod på robusta skrivdon som inte läckte vid låga lufttryck. Reservoarpennor och ömtåliga blyertsar dög inte. I USA försökte krigsmaterielverket få fart på tillverkarna genom att annonsera efter "den perfekta pennan".

Royal Airforce i Storbritannien kände till att en passande penntyp redan fanns och tog kontakt med uppfinnaren. I båda fallen ledde det till tillverkning och praktisk användning under extrema förhållanden.

INGEMAR LUNDKVIST

Fortsättning följer