Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Nyheter

Beredskapen mot valpåverkan haltar

Statsminister Stefan Löfven har inte skrätt orden när det gäller riskerna för att Ryssland ska försöka påverka den svenska valrörelsen. ”Vi ska skydda vår demokrati”, har han försäkrat. Men de tuffa uttalandena har inte lett till någon stor verkstad.

En rättslig utredning pågår i USA om olika former av rysk påverkan på det amerikanska valet som väntas leda till åtal. I den amerikanska kongressen har samtidigt företrädare för Facebook kallats att vittna. Det sociala medieföretaget har efter en utredning kommit fram till att Rysslandsbaserade aktörer publicerade omkring 80 000 inlägg under två år, i ett försök att påverka amerikansk politik. Cirka 126 miljoner amerikaner kan ha nåtts av inläggen, som handlade om känsloladdade och polariserande frågor som rasism och vapenlagar.

Liknande saker har hänt i europeiska valrörelser. Bara några timmar innan röstningen om vem som skulle bli Frankrikes nye president spreds falska uppgifter om Emmanuel Macron. De bars fram av konton som också spred rysk propaganda och av den franska extremhögern, bland annat. Det finns också rapporter om att Ryssland använde Twitter för att påverka Brexit.

Storbritanniens premiärminister Theresa May har anklagat Ryssland för att ha hackat bland annat det danska försvaret och för att lägga sig i andra länders val­kampanjer. Den spanska regeringen har anklagat Ryssland för att försöka uppmuntra och påverka den katalanska omröstningen om självständighet. 

Listan kan göras längre, och Ryssland nekar till allt.

Och om mindre än tio månader är det val i ett land som för en tuffare politik mot Ryssland än de flesta andra EU-länderna, som har dåliga relationer med regeringen i Moskva och som Ryssland dessutom har starka synpunkter på. Ett land med ett skört oparlamentariskt läge och en svår regeringsbildning framför sig.

Alltså i Sverige.

Svenska myndigheter bedömer att armén av klonade trollkonton och andra former av påverkanskampanjer troligen kommer att mobiliseras även i den svenska valrörelsen. 

”Sverige är mål varje dag för kampanjer från Ryssland”, sade Nils Svartz, som är vikarierande general­direktör på Myndigheten för samhällskydd och beredskap på ett seminarium för två veckor sedan.

Målen för kampanjerna är enligt Svartz är att minska förtroendet för demokratin och att splittra landet genom att skapa osäkerhet om vad som är sant och falskt. Det sker med både öppna och dolda avsändare och genom att blanda sig med såväl den yttersta högern som den yttersta vänstern.

Påverkanskampanjer kan förstås utföras av andra stater och organisationer än Ryssland. De blir allt svårare att hantera när tekniken gör det möjligt att manipulera både inspelade röster och filmer, så att det till exempel ser ut som att en politiker säger något kontroversiellt, fast det aldrig hänt.

Vad gör då regeringen och myndigheterna? Regeringen har en snart årsgammal nationell säkerhetsstrategi som säger att Sverige behöver ett psykologiskt försvar, som kan identifiera och ”neutralisera” propagandakampanjer. Och det händer en del. Säpo utbildar de politiska partierna i informationssäkerhet och påverkan och alla valfunktionärer ska utbildas av MSB, för att ta ett par exempel.

Men MSB har inte alls fått de anslag man begärt och verksamheten haltar. ”Skulle vilja ha portal med info, forskning, manualer, varningar & kontaktfunktion. Men vi har helt enkelt inte resurser för ditt förslag eller större lösning.”, skrev MSB:s ansvariga enhetsschef Mikael Tofvesson På Twitter i lördags när han fick förslag om ett varningssystem för felaktiga nyheter.

Den svenska beredskapen är uppenbarligen långt ifrån god. Det tar tid att bygga ett psykologiskt försvar, i synnerhet utan en budget som motsvarar ambitionerna. Balansgången bakom ett psykologiskt försvar är dessutom svår. Verksamheten riskerar att begränsa den yttrande- och tryckfrihet som försvaret ytterst ska värna.

Risken är att myndigheterna i ivern att stoppa påverkanskampanjer från främmande makter skadar sin egen demokrati, och då kan man ju säga att angriparen vunnit en delseger hur som helst.

Nästa vecka ska regeringens samrådsorgan om försvarspolitiken Försvarsberedningen komma med en första rapport om hur framtidens försvar ska se ut. Den innefattar det psykologiska försvaret. Men när de planerna ska förverkligas är valrörelsen 2018 förbi sedan länge.