Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Nyheter

Beslut att inte utreda hatbrott kritiseras

Beslutet att lägga ned en för­undersökning mot en polis som anmälts för hets mot folkgrupp på Facebook får nu kritik av ­Mårten Schultz, professor i civilrätt.

Två kommentarer som publicerades på Facebook av en västsvensk polis anmäldes för hets mot folkgrupp. Men förundersökningen lades ned eftersom det inte gick att bevisa att inläggen spridits, skrev DN i går.

– Vi kan inte få ut information om ett inläggs spridning från Facebook, och vi behöver den informationen för att kunna avgöra om ett inlägg har spridits eller inte, förklarar Anders Ahlqvist, verksamhetsspecialist vid Polisens nationella it-brottscentrum.

Facebook lämnar inte ut uppgifter för brott där det inte råder dubbel straffbarhet. Det betyder att det måste vara ett brott både enligt svensk och amerikansk lag. Hets mot folkgrupp är inte ett brott i USA, som har en mer långtgående yttrandefrihetslagar än Sverige.

Måste man verkligen ha Facebooks egna uppgifter för att bevisa att ett inlägg har spritts? Räcker det inte med att titta på till exempel gillningar eller kommentarer?

– Logiken säger ju att alla har skrivit en kommentar eller gillat bör ha sett inlägget. Men det är skillnad på logik och vad som gäller i en domstol. Där måste det gå att bevisa, till exempel skulle någon kunna hävda att samma person kan ha kommenterat från olika konton, säger Anders Ahlqvist.

Men det råder delade meningar om den uppfattningen. 2016 dömdes en man för hets mot folkgrupp genom ett Facebookinlägg. Domen motiveras med att ”han har publicerat de aktuella inläggen på sin offentliga Facebooksida. Inläggen, som är meddelanden i lagens mening, har alltså blivit allmänt tillgängliga. Av den skriftliga bevisningen framgår att i vart fall ett av inläggen har gillats av 50 personer. Det är därmed fråga om meddelanden som har spridits”.

Mårten Schultz, professor i civilrätt och expert på juridik och internet, säger att det inte går att säga ­säkert vad som räknas som ett spritt inlägg och inte.

– Självklart går det att räkna som spridning om det går via en Face­bookgrupp. Det låter spontant märkligt att det inte går att bevisa för att det saknas teknisk bevisning. Det finns inget generellt krav på bevisning av visst slag för att det inträffat på Facebook, säger han och utvecklar.

– Om jag ställer mig på Sergels torg och skriker ut ett antisemitiskt budskap så finns det inget krav på exakt hur spridningen ska gå till rent tekniskt för att det ska kunna bedömas som hets mot folkgrupp.

Han har följt flera fall där personer har dömts för förtal eller hets mot folkgrupp efter Facebookinlägg.

– Det finns till exempel flera fall från det senaste året där personer har dömts för att ha spridit helt korrekta uppgifter från domar. Det kan alltså vara riskabelt att sprida saker på Facebook för den som inte har koll på juridiken.

Vad säger du om det aktuella fallet med den nedlagda utredningen?

– Det rör sig om ju ett uttryck för missaktning mot en folkgrupp, men om det är tillräckligt för ansvar har att göra med kontexten. Det är kanske inte ett uppenbart fall, men det är inom ramen för hets mot folkgrupp-regeln.

Chefsåklagare Jan Pernvi vid Särskilda åklagarkammaren, som var den som lade ner utredningen, har inte ändrat uppfattning gällande nedläggningen.

– Det som står i paragrafen är att det ska vara spritt till ett visst antal människor, säger han.

Men det finns flera andra exempel där personer dömts för hets mot folkgrupp och spridningen har mätts utifrån till exempel antal gillningar på Facebook?

– Jag har ingen kommentar till domar som jag inte har läst. Om det är gillningar och kommentarer så kan man väl anta att det är ett budskap som har spridits, men det går inte att säga säkert. Jag har en känsla av att det i domstol inte skulle räcka med ett visst antal gillningar.

Det var i april i år som en utredare vid polisen i Västra Götaland anmäldes för hatbrott efter att ha skrivit ”Araber är det värsta packet”. Kommentaren skrevs på en öppen Facebookgrupp, som har nästan 90 000 medlemmar.

Anmälan omfattar också en kommentar som delats på en annan öppen Facebooksida med 150 000 följare. Där ska polisen ha skrivit ”Säg som det är. Rumäner och romer eller zigenare. Har aldrig jobbat och kommer aldrig att jobba.”

En förundersökning om hets mot folkgrupp inleddes men lades ned efter två månader Beslutet motiverades med att det inte går att bevisa att inlägget ”som kan bedömas utrycka missaktning mot folkgrupp fått den grad av spridning som erfordras för straffbarhet.”