Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

”Elevernas val går emot utvecklingen”

Allt färre skolelever studerar tyska. Samtidigt blir Tyskland en alltmer dominerande makt i EU – och efter Storbritanniens val att lämna unionen kan tyskarnas inflytande betonas ­ytterligare. – Svenska skolungdomars språkval går på tvärs mot den realpolitiska utvecklingen i Europa, säger statsvetaren Jonas Tallberg.

Gymnasieelever väljer att läsa tyska i allt mindre omfattning. I stället är nu spanska det mest populära valet i gymnasiet: 22 239 elever fick betyg i spanska under läsåret 2014/2015 medan motsvarande siffra för tyska var 11 436.

Utvecklingen har varit välkänd under många år och kontrasten mot vad eleverna läste på 90-talet är stor: Då valde fortfarande en överväldigande majoritet att i stället studera tyska medan färre än 1 000 elever årligen valde spanska.

Samtidigt får Tyskland en allt viktigare roll i EU, inte minst i och med Storbritanniens utträde ur unionen. Det menar Karl Magnus Johansson, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola.

– Nu efter Brexit återkommer frågan, vad det kan innebära. Det är ju obestridligt, den här förskjutningen mot Tyskland. Merkel är den samtalspartner ledningen i USA väljer att prata med i Europa. Och att EU:s utrikesministrar nu ­senast möttes i Berlin, det har stort symboliskt värde, säger han.

Resultatet är alltså att EU kan komma att domineras allt mer av Tyskland samtidigt som allt färre svenskar kan tyska. Och bristen på kunskaper i tyska riskerar att bli ett hinder för Sverige i flera sammanhang.

Många av de beslut makthavarna i EU tar diskuteras i själva verket ofta utanför de formella mötena, berättar Karl Magnus Johansson.

– Ofta missar man det informella. Det är mycket som görs upp på förmöten och under kaffepauser. Om svenskar inte behärskar språket så kanske de hamnar utanför, säger han.

Samtidigt säger han att det är svårt att uppskatta problemet med bristande språkkunskaper och att man inte bör dra för stora växlar på det.

–Med tyskar har det aldrig varit några problem med att tala engelska, säger han.

Lärarnas riksförbund har vid flera tillfällen varnat för att svenskar behöver kunskaper i andra språk förutom engelska. På DN Debatt den 17 april i år argumenterar förbundet för att språkkunskaper i tyska, franska och spanska är viktiga för våra exportföretag och hänvisar till att Tyskland, Frankrike och Belgien tillsammans står för en tredjedel av den samlade svenska exporten.

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas riksförbund, tycker att det är viktigt att följa frågan, speciellt i samband med Brexit:

– Jag tycker att man ska vara orolig. Alla är inte lika bra på engelska. Med folk som kan tyska får man en fördel naturligtvis, säger han.

Ett av förslagen från Lärarnas riksförbund i debattartikeln var att göra studier i moderna språk obligatoriskt under högstadiet och att ge lärarna rätt förutsättningar för att undervisa på ett bra sätt.

– Om Sverige ska fortsätta vara en kunskapsnation är det jätteviktigt att vi fortsätter ha bra lärare i de här ämnena. Blir man lärare i ett modernt språk vill vi att man blir lovad fortbildning, säger Svante Tideman.

Att det skulle finnas fördelar med att svenskar har mer språkkunskaper, inte minst i tyska, håller Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, med om:

– Både ekonomiskt och politiskt är det viktigt att svenskar kan kommunicera på tyska. Tyskland är den dominerande makten i EU. Spanien spelar inte alls i samma division, ­säger han.

Han ger också samma bild som Karl Magnus Johansson om hur många beslut tas i EU, men berättar också att språkkunskaper inte har någon större betydelse i de formella institutionerna, där professionella tolkar översätter all information. Samtidigt konstaterar han att utvecklingen i Sverige vad gäller språkundervisningen går åt fel håll.

– Huvuddelen av förhandlingarna sker inte nödvändigtvis vid sittande bord. Men svenska skolungdomars språkval går på tvärs mot den realpolitiska utvecklingen i Europa, säger han.

Andel som har språket som modersmål:

1. Tyska 16%

2. Italienska 13%

2. Engelska 13%

3. Franska 11%

4. Spanska 8%

4. Polska 8%

Andel som kan tala språket tillräckligt väl för att kunna föra en konversation:

1. Engelska 38%

2. Franska 12%

3. Tyska 11%

4. Spanska 7%

5. Ryska 5%

Källa: EU-kommissionens ”Special Eurobarometer 386” från juni 2012