Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-20 18:21 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/nyheter/fa-skal-for-friska-att-ata-kosttillskott/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Nyheter

Få skäl för friska att äta kosttillskott

Vitamintabletter är populära hos svenskarna. Men behöver vi dem verkligen? DN:s medicinreporter Amina Manzoor reder ut vad studierna och myndigheterna säger.

Trots att många människors matvanor är långt ifrån felfri täcks de flestas vitamin- och mineralbehov av kosten, enligt Livsmedelsverket. Somliga rekommenderas kost­tillskott, främst personer som inte äter alla sorters livsmedel eller som har en allergi eller sjukdom. Ändå ökar försäljningen av kosttillskott och vitaminer. 2015 lade svenska folket nästan 2,6 miljarder kronor på kosttillskott och vitaminer, enligt statistik från bransch­föreningen Svensk egenvård.

Somliga vitaminer tillskrivs dock många positiva egenskaper, men det vetenskapliga underlaget för att friska ska äta tillskott är ofta skralt.

D-vitamin är viktigt för skelettets uppbyggnad. Det bildas i huden vid solljus, men går också att få i sig genom mat som fisk, berikade mjölkprodukter, ägg och kyckling. Samtidigt kan det vara svårt att få i sig tillräckligt under vintermånaderna, därför berikas en del produkter i Sverige. Livsmedelsverket rekommenderar dessutom att barn under två år får tillskott med D-droppar. Vissa barn kan behöva fortsätta med dropparna. Även äldre som vistas lite utomhus och personer som äter helt vegetariskt bör ta tillskott. Andra länder rekommenderar att fler ska äta tillskott under vinterhalvåret och Livsmedelsverket ser över rekommendationerna.

Samtidigt pågår en vetenskaplig debatt om fler behöver tillskott av D-vitamin. Studierna har inte varit entydiga. En stor sammanställning från 2014 gick igenom sambandet med 137 olika diagnoser. Det saknades övertygande bevis för att tillskott hjälper vid diagnoserna. Det fanns dock visst stöd för att D-vitamin kan minska risken för låg födelsevikt, förbättra blodvärden vid graviditet, minska risken för ­karies hos barn och hjälpa njursjuka som behöver dialys. Andra studier har gett samma osäkra resultat.

För några veckor sedan visade en studie att tillskott kunde minska risken för förkylning och influensa, men den absoluta riskminskningen var mycket liten. I kontrollgruppen drabbades 42,2 procent av minst en luftvägsinfektion, medan 40,3 procent av dem som åt extra D-vitamin blev sjuka. Två forskare som kommenterade studien konstaterade att resultaten inte övertygade och att det inte fanns skäl att rekommendera tillskott för att minska risken för luftvägsinfektioner.

Resultatet av ytterligare några större studier väntas om något år.

C-vitamin behövs för att bygga upp brosk- och benvävnad och hjälper kroppen att ta upp järn. Det finns i bland annat citrusfrukter, bär och grönsaker. Det är lätt att få i sig det rekommenderade behovet och C-vitaminbrist är ovanlig i Sverige.

Det finns en allmänt spridd uppfattning att C-vitamin skulle kunna lindra eller förebygga förkylningar. Även Nobelpristagaren Linus Pauling trodde på detta, men uppfattningen saknar vetenskapligt stöd. En sammanställning av flera studier fann inget belägg för att C-vitamin kan förebygga förkylningar, bortsett från hos elitidrottare. Möjligtvis skulle C-vitamin kunna förkorta förkylningar, men effekten var mycket liten och inte märkbar för de flesta.

B12 behövs för ämnesomsättningen, bildandet av blodkroppar och nervsystemets funktion. Det finns främst i animalisk mat som kött, fisk, ägg och ost. Livsmedelsverket rekommenderar veganer och vissa vegetarianer tillskott av vitamin B12. Även äldre kan ha brist, vilket beror på att kroppens förmåga att ta upp B12 minskar med åldern.

Eftersom den som har underskott av B12 kan ha energibrist påstås det ibland att tillskott är bra för den som är trött. Men det saknas bevis för att den som har normala nivåer av B12 har nytta av tillskott.

Folsyra, eller folat, behövs för att bilda nya celler och blodkroppar. Det finns i nästan all mat, men i mycket små mängder. Kvinnor som planerar att bli gravida rekommenderas extra folsyra som kan minska risk för ryggmärgsbråck hos barnet.

I somliga länder berikas mjöl med folsyra för att minska risken för ryggmärgsbråck. Sverige gör inte det, eftersom det varit osäkert om för mycket folsyra kan öka risken för cancer. En analys av studier på totalt nästan 50 000 personer såg dock ingen sådan riskökning. Därför har somliga förespråkat att även Sverige börjar folsyreberika spannmål, medan andra anser att det inte skulle nå rätt personer. De nivåer som gravida rekommenderas har inte ansetts utgöra en risk.

Järn behövs för blodet och finns bland annat i blodpudding, lever, kött, ägg och spenat. Kvinnor, särskilt i fertil ålder, kan ha järnbrist. Den som har järnbrist kan bli blek, trött och få sämre immunförsvar.

Den som är trött kan tro att det beror på järnbrist. Men eftersom järn i större mängder kan vara giftigt och lagras i kroppen ska man först prata med sin läkare.

Fet fisk innehåller bra, flero­mättade fett, som omega-3, som kroppen inte själv kan tillverka. Dessa ­behövs bland annat för immun­försvaret, för att reparera celler och påverkar blodtrycket. Eftersom många äter mindre än rekommenderat är fiskoljekapslar ett populärt kosttillskott som påstås minska risken för hjärt-kärlsjukdom, men analyser av många studier ser inget tydligt skydd. Livsmedelsverket rekommenderar att hellre äta fisk två till tre gånger i veckan. Den som inte äter fisk eller är allergisk bör äta rapsolja.

Kroppen behöver vitaminer och mineraler för en mängd funktioner. Den kan göra sig av med överskott av de vatten­lösliga vitaminerna, som B och C. Fettlösliga vitaminer, som A, D, E och K, kan lagras i kroppen vilket gör att överskott över tid kan vara skadligt.

Den som äter varierad kost och inte tillhör en grupp som ­rekommenderas tillskott eller har läkarkonstaterad brist behöver troligtvis inte äta vitamintabletter.

Vitamin A finns i många multi­vitamintabletter. Den som äter vanlig kost och extra A-vitamin kan få i sig högre doser än den ­rekommenderade. Vitamin A kan lagras i kroppen och studier har antytt att för höga doser kan öka risken för bland annat benskörhet och för tidig död. För mycket vitamin E har i studier visat sig öka risken för prostatacancer. Forskarnas teori är att höga nivåer av vitaminer från kosttillskott skapar en obalans.

Studier på möss och mänskliga celler antyder att högt intag av antioxidanter kan öka spridningen av vissa typer av cancer. De skadliga nivåerna kan man inte få i sig genom vanlig mat, utan forskarna har ­studerat kosttillskott.

Den som vill förbättra sin hälsa bör i stället för vitamintabletter äta mer frukt och grönt. Det finns starka vetenskapliga belägg för att det är bra för oss.

Källa: Livsmedelsverket, NHS

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt