Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-20 16:57 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/nyheter/fakta-i-fragan-tar-arbetskraftsinvandrare-jobben-fran-dem-som-bor-i-sverige/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Nyheter

Fakta i frågan: Tar arbetskraftsinvandrare jobben från dem som bor i Sverige?

Arbetskraftsinvandringen sker främst till yrken där det är liten eller mycket liten konkurrens om jobben. Det visar en kartläggning som DN har gjort. Varje vecka fram till valet granskar DN:s Kristoffer Örstadius väljarnas viktigaste frågor.

Artikeln är tillfogad en rättelse.

Med arbetskraftsinvandring menas invandring av arbetskraft för att arbeta i svenska företag på de villkor som gäller i dessa. Arbetskraftsinvandrarna kan komma från hela världen, men medborgare från EU, övriga EES-området (Island, Liechtenstein och Norge) och Schweiz behöver inte arbetstillstånd för att få jobba i Sverige. Därför finns det inga data om hur många de är.

År 2008 infördes nya regler för arbetskraftsinvandring. Förändringen innebar att det blev lättare för människor utanför EU, övriga EES-området och Schweiz att komma till Sverige för att jobba. Tidigare prövades varje enskild ansökan av Arbetsförmedlingen utifrån behov. I dag görs den bedömningen av den mottagande arbets­givaren själv.

De nya reglerna infördes efter en överenskommelse mellan den dåvarande alliansregeringen och Miljöpartiet.

Ämnet fick nytt liv i april 2018 efter att Socialdemokraterna pekade ut en mer begränsad arbetskraftsinvandring som ett av sina vallöften.

– Om det finns människor i Sverige som kan utföra jobben så är det onödigt att hämta hit arbetskraft från andra sidan jordklotet, sade statsminister Stefan Löfven (S) till TT i april.

Förra året beviljade Migrationsverket 15 600 arbetstillstånd i Sverige. Av dem gick 3 000 till bärplockare och 2 500 till mjukvaru- och systemutvecklare. Här är de vanligaste yrkena: Se grafiken "Vanligaste yrkena bland arbetskraftsinvandrare".

Statistiken inkluderar inte utstationering av arbetskraft, det vill säga när utländska företag med uppdrag i Sverige tar med sig egen personal för att utföra jobben.

Om vi kategoriserar yrkena enligt en mer övergripande indelning, så ser vi att it-branschen sticker ut: Se grafiken "Vanligaste yrkena – övergripande".

De vanligaste invandringsländerna förra året var i tur och ordning Indien, Thailand, Kina och Turkiet. Som vi redan har konstaterat kan medborgare i EU, övriga EES och Schweiz arbeta fritt i Sverige utan arbetstillstånd. Det finns alltså därför inga data om dessa. Se grafiken "Vanligaste ursprungsländerna".

Så utför arbetskraftsinvandrare jobb som annars skulle ha gått till dem som bor i Sverige?

För att få svar på frågan har DN granskat om invandringen sker till yrken där det råder brist på arbetskraft. Vi har samkört data från två källor:

1Uppgifter om yrken för samtliga arbetstillstånd som beviljades 2017 (15 600 stycken). Data kommer från Migrationsverkets ärendehanteringssystem.

2Dessa data har vi sedan matchat med den bedömning som Arbetsförmedlingen gör av konkurrenssituationen på den svenska arbetsmarknaden inom 150 olika yrken. Myndighetens analys görs enligt en femgradig skala: ”Mycket liten konkurrens”, ”Liten konkurrens”, ”Balans”, ”Stor konkurrens” och ”Mycket stor konkurrens”.

Samkörningen visar att 74 procent av arbetstillstånden beviljades i yrken där det enligt Arbetsförmedlingen är liten eller mycket liten konkurrens om jobben: Se grafiken "Konkurrens inom yrkena".

För en del yrken, cirka 15 procent av arbetstillstånden, saknar vi information om hur konkurrensläget ser ut. Annars är det tydligt att en stor andel av arbetskrafts­invandrarna får jobb inom bristyrken. Endast 3 procent av arbetstillstånden beviljades till yrken där det råder stor eller mycket stor konkurrens om jobben.

Så vilka slutsatser kan vi egentligen dra av ovanstående graf? Vi behöver först göra djupare analyser över vilka yrken som finns i de olika kategorierna. Listan över yrken där det råder liten eller mycket liten konkurrens om jobben toppas av mjuk­varu- och systemutvecklare. Se grafiken "Yrkena med liten konkurrens".

Under de senaste åren har för få personer valt att studera på it-utbildningar på högskolor och universitet, vilket i kombination med den ökade digitaliseringen skapat stor kompetensbrist.

Sverige har också akut brist på kockar. Även den situationen beror på att för få utbildas. Andra bidragande faktorer är det växande intresset för mat, den stora befolkningsökningen samt hushållens goda ekonomi.

I den andra änden finns yrkena där det enligt Arbetsförmedlingen tvärtom råder stor konkurrens om jobben: Se grafiken "Yrken med stor konkurrens".

Här är det rimligt att anta att det skulle kunna finnas en motsättning på arbetsmarknaden mellan arbetssökande i Sverige och arbetskraftsinvandrare. Det rör sig å andra sidan om få arbetstillstånd. 407 tillstånd gick i fjol till yrken med stor eller mycket stor konkurrens. Som jämförelse var i genomsnitt 359 000 personer arbetslösa i Sverige under 2017.

Förra året gick 99 arbetstillstånd till reklamutdelare och tidningsdistributörer. Det utgjorde cirka 1 procent av samtliga 7 000 personer som är sysselsatta inom yrket.

Klassificeringen i brist- och överskottsyrken kan diskuteras. Det finns nämligen flera olika aspekter, till exempel beroende på om arbetsgivaren letar efter nyutexaminerade eller personer med lång yrkeserfarenhet. Det kan också finnas regionala skillnader. Reklamutdelare och tidningsdistributörer är yrken där det generellt råder stor konkurrens om jobben. I vissa kommuner bedömer Arbetsförmedlingen däremot att det finns en brist på arbetskraft, till exempel i Uddevalla och Lysekil.

För att svara på artikelns övergripande frågeställning behöver vi alltså även ta hänsyn till vart i landet arbetskraftsinvandrarna anländer. I vissa delar av Sverige är konkurrensen om jobben mycket större än på andra håll. Över hälften av fjolårets arbetstillstånd, 8 800, gick till Stockholms län där bristen på arbetstagare är generellt stor. Ett sätt att analysera det är genom att jämföra kommunernas arbetslöshet enligt Arbetsförmedlingen. Cirka 79 procent av arbetstillstånden gick 2017 till kommuner med lägre arbetslöshet än riksgenomsnittet på 7,5 procent. Se grafiken "Arbetslösheten i invandringskommuner".

Jämförelsen har dock sina brister eftersom kommuner med högre arbetslöshet och därmed stor konkurrens om jobben likväl kan ha brist på vissa yrkesgrupper.

DN:s granskning bygger enbart på data från 2017. Det är alltså mycket möjligt att situationen kan ha sett annorlunda ut tidigare.

Arbetsmarknaden är dynamisk. På 1950-talet, när kvinnor i allt högre utsträckning fick jobb, fanns det en oro över att Sverige skulle få en massarbetslöshet bland män. Så blev det inte. Att antalet personer på arbetsmarknaden ökar – till exempel genom kvinnornas intåg, arbetskrafts­invandring eller höjd pensionsålder – skulle på kort sikt kunna leda till att andra grupper trängs undan. Antalet jobb i ett land är emellertid inte konstant. Även om arbetskraftsinvandrarna skulle ta jobb som det råder konkurrens om, så är det inte givet att arbetslösheten ökar. Ju starkare den undanträngde är på arbetsmarknaden, desto lättare är det för hen att få ett annat jobb, och desto troligare är det att vi ser en positiv effekt på sysselsättningen i stort. Ekonomisk forskning ger generellt inte stöd för att ett större utbud av arbetskraft på sikt innebär högre arbetslöshet.

År 2016 publicerade IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) en rapport om invandringens arbetsmarknadseffekter. En av frågorna som undersöktes var om invandringen till Sverige har påverkat den redan befintliga befolkningens möjligheter på arbetsmarknaden. Perioden som undersöktes var 1995–2005, det vill säga innan det nya regelverket om arbetskraftsinvandring infördes. I likhet med studier från flera olika länder pekar resultaten på att invandringen till Sverige har haft begränsade arbetsmarknadseffekter. Studien visade dock att sysselsättnings- och löneutvecklingen på kort sikt har varit något svagare för inhemsk arbetskraft i kategorier där inflödet av invandrade har varit relativt omfattande. Det är dock viktigt att påpeka att IFAU-rapporten inte specifikt studerade arbetskraftsinvandringen utan invandringen i stort. Enligt en utvärdering som OECD gjorde av arbetskraftsinvandringen år 2011 syntes inga tecken på lönedumpning.

I vissa branscher har Migrationsverket identifierat skenavtal och andra missbruk av reglerna. Särskilda utredningskrav har därför införts, till exempel inom städ- och byggbranschen. Arbetsgivaren ska till exempel styrka att det finns förutsättningar att betala ut lön under minst tre månader med hjälp av bankdokument.

Svaret i korthet

1 År 2017 beviljade Migrationsverket 15 600 arbetstillstånd. 3 000 av dem gick till bärplockare och 2 500 till mjukvaru- och systemutvecklare.

2 Nästan tre fjärdedelar av arbetstillstånden (bärplockare exkluderade) beviljades i yrken där det enligt Arbetsförmedlingen råder arbetskraftsbrist.

3 Över hälften av fjolårets arbetstillstånd, 8 800 stycken, gick till Stockholms län där bristen på arbetskraft är generellt stor.

Rättelse

I grafen om arbetskraftsinvandring hamnade två kategorier i diagrammen fel. I grafen om konkurrensen inom yrkena har ”Balans” och ”Stor eller mycket stor konkurrens” förväxlats. I grafen om arbetslöshet i invandringskommuner har ”lägre arbetslöshet” och ”högre arbetslöshet” förväxlats. Siffrorna är korrekta i artikeln.

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt