Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Nyheter

Fler sjukskrivna efter sexuella trakasserier

Sexuella trakasserier i arbetslivet gör kvinnor sjuka. I år har antalet anmälda arbetssjukdomar efter sexuella ofredanden ökat med 50 procent jämfört med 2016 och 2015. Många har panikångest, sömnsvårigheter och yrsel. Men facken anmäler inte till Arbetsdomstolen.

Arbetssjukdomar uppstår efter långvarig skadlig inverkan i arbetet – i detta fall av upprepade sexuella trakasserier. En arbetsskada som kan yttra sig i form av psykiska besvär, magsår eller hjärtproblem.

Nära tre av fyra av de senaste årens till Arbetsmiljöverket anmälda arbetssjukdomar till följd av sexuella trakasserier har drabbat vård- och omsorgspersonal, som undersköterskor och hemvårdsbiträden. Mer än var fjärde undersköterska och vårdbiträde utsattes enligt Arbetsmiljöverket 2015 för ovälkomna sexuella närmanden.

De flesta av de många #metoo-branschuppropen har kommit från medelklasskvinnor inom kultureliten och höga tjänstemannayrken.

Men problemen med sexuella trakasserier i arbetsmiljö är allra mest utbredda i en rad LO-yrken, som dessutom har stora problem med trakasserier från andra än chefer och arbetskamrater – kunder, brukare, patienter – visar en rapport från Arbetsmiljöverket och LO-rapporten ”Sjuk av jobbet”.

Problemen finns inom vården, omsorgen, samt handeln, hotell- och restaurangbranschen. Yrken där många kvinnor ofta ensamma möter kund, gäst eller brukare.

På restauranger och hotell förväntas personalen stå ut med ”uppskattande” kommentarer och direkta inviter från gäster. Enligt facket HRF har sex av tio kvinnor som arbetar i bar eller servering blivit fysiskt eller verbalt tafsade på.

Inom vård och omsorg får vårdpersonal hantera patienter, brukare och anhöriga som på olika sätt går över gränsen. Enligt Novus 2015 hade sju av tio LO-medlemmar som utsatts bara under det senaste året upplevt minst tre incidenter.

Tidsbegränsat anställda drabbas dubbelt så ofta som tillsvidareanställda. Tidsbegränsade anställningar är vanliga inom hotell och restaurang, handeln, vård och omsorg – och bland tjänstemän på det statliga området.

Vad kan då göras?

Enligt LO och tjänstemannaförbundet ST, som organiserar statligt anställda, måste anställningstryggheten stärkas och allmän visstidsanställning avskaffas.

Den allmänna meningen bland branschuppropens initiativtagare, fack, arbetsgivarorganisationer, arbetsmarknadsminister Ylva Johansson och jämställdhetsminister Åsa Regnér är att dagens förebyggande regelverk i princip är bra och tillräckligt. Men man menar också att tillämpningen måste bli bättre.

I våras kom förordningen om organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö, som ställer tydliga krav på att arbetsgivaren ska göra risk­ analyser både när det gäller sexuella trakasserier mellan kolleger men också i förhållande till kunder, brukare eller patienter. Och Diskrimineringslagen skärptes så sent som vid förra årsskiftet, alla arbetsgivare ska nu arbeta aktivt förebyggande med policy och beredskapsplan mot bland annat sexuella trakasserier.

LO har nu i mötena med regeringen ändå velat se skärpningar av kraven på riskanalyser och handlingsplaner i förhållande till kunder och brukare. Fack och arbetsgivare efterlyste mer statliga pengar till fortbildning av skyddsombud och chefer. Andra efterlyste alternativa vägar att gå med klagomål när för­övaren är själva chefen.

Vad händer när de sexuella ­trakasserierna väl är ett faktum?

Trots att allt fler vittnar om övergrepp och trakasserier i jobbet har inget enda fackförbund det senaste året stämt någon arbetsgivare inför Arbetsdomstolen för bristfällig hantering av sexuella trakasserier. Det visar en färsk genomgång av Arbetet. För LO-förbundens del inte sedan före årsskiftet 2014/2015.

I den mån facket är inblandat – om kvinnan alls väljer att anmäla händelsen – hanteras ärendet oftast lokalt på arbetsplatsen. Om det hanteras över huvud taget.

Men det kan bli ändring nu, säger IF Metalls förbundsjurist Darko ­Davidovic till Arbetet:

– När folk blir medvetna tror jag också att fler säger ”Jag accepterar inte det här och vill att ni gör något åt det”.

Mer offensiv och framgångsrik än facken har Diskrimineringsombudsmannen (DO) varit i Arbetsdomstolen. DO har gjort flera stämningsansökningar och vunnit varje gång. I juli i år dömdes ett elbolag att betala 50 000 kronor i diskrimineringsersättning för att vd:n upprepade gånger tafsat på en provanställd ung kvinnas lår under en julfest. Mannen nekade, men domstolen lutade sig bland annat mot att fler kvinnor vittnat om hans olämpliga beteende.

I maj i fjol dömdes ett kafé att betala samma summa, även där för att chefen hade tafsat på en ung, nyanställd kvinna. Och i september 2016 fick ett bageri betala 50 000 kronor sedan en manlig arbetsledare fällt grova sexuella kommentarer till en kvinnlig kollega.

Allt fler kvinnor anmäler sjukdomar de fått efter sexuella trakasserier till Arbetsmiljöverket. Hittills under 2017 handlar det om 51 fall – att jämföra med 35 fall förra året. 2015 anmäldes 36 fall, 2014 var siffran 28 och 2013 var det 32 fall.

Enligt SCB blev 3 procent av alla kvinnliga tjänstemän 2015 utsatta för oönskade inviter från chefer och kollegor, att jämföra med 2 procent bland samtliga LO-kvinnor. Men bland LO-kvinnorna råkar dubbelt så många ut för sexuella trakasserier från kunder, brukare och patienter.

Främst drabbas kvinnor inom vård och omsorg, handeln samt hotell och restaurang.