Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Företagen kan ducka för vinsttaket i välfärden

Redovisning är det möjligas konst. Därför kommer Ilmar Reepalus förslag – om det någonsin blir verklighet – troligen att skapa avarter.

Det finns en uppsjö metoder för att komma runt vinsttaket.

Små läkarföretag som tar ut låg lön och resten som inkomst av kapital kan höja lönerna och därmed öka kostnaderna. Andra kan öka det operativa kapitalet, som är grunden för vinsttaket, genom att köpa byggnader och fordon som de i dag hyr. Om det operativa kapitalet är större får vinsten, i kronor, vara större. Bolagen kan även välja degressiv avskrivning, det vill säga göra större avskrivningar de första åren efter att de köpt saker som bilar eller datorer, och därmed få högre kostnader. Varumärken kan ligga i ett bolag utanför det reglerade före­taget och det reglerade företaget kan betala royalty för att använda det. Även annat kan ligga utanför.

Att allt går rätt till ska Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, och Skolinspektionen se till. Men de behöver ny kompetens för att granska årsredovisningar från 8 000–9 000 företag.

– Ivo och Skolinspektionen ska alltså avgöra vad som är skälig royalty, vad som är skälig leasingavgift, vad som är skälig hyra, vad som är skälig vd-lön, säger universitetslektor Joachim Landström vid Uppsala universitet, som varit med och räknat åt Välfärdsutredningen och är kritisk till vinsttaket.

Men det sämsta med förslaget är kanske att företagarna tappar incita­mentet att effektivisera. Expert­gruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) kom nyligen med en rapport som visar att det skulle gå att spara 23 miljarder kronor i grundskolan, gymnasieskolan och äldreomsorgen.

Joachim Landström anser att man borde diskutera hur mycket av effektiviseringsvinsten som skulle gå till bolagen och hur mycket som skulle gå till det allmänna. Nu får företagarna ingenting efter att de nått vinsttaket och då kommer knappast fler effektiviseringar.

– Den enda syssla som företagen får kvar är att mjölka pengar ur systemet, säger Joachim Landström.

Ekonomie doktor Tomas Hjelström på Handelshögskolan påpekar att det finns en risk att företagarna gör saker som fjärmar dem från kärnverksamheten, till exempel de strukturer de byggt upp för att driva skolor.