Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Nyheter

Försvaret saknar pengar – övningarna ställs in

Riksdagen har beslutat att alla försvarets krigsförband ska övas före 2021. Men i ett hemligt underlag till regeringen framgår att övningar måste ställas in därför att pengarna inte räcker. Totalt begär försvaret 18 miljarder kronor extra de närmaste tre åren.

På måndagen deltar överbefälhavaren Micael Bydén i ett seminarium i Visby arrangerat av Folk och Försvar om ”Framtidens försvar”. Mötet hålls samtidigt som dagens försvarspolitik är på väg in i en akut ekonomisk kris.

Det framgår av ett nytt underlag som Försvarsmakten lämnat till regeringen inför nästa års budget och som DN begärt ut. Stora delar av handlingarna är sekretessbelagda eftersom de rör försvarets krigsduglighet.

Men det framgår ändå att centrala delar riksdagens försvarsbeslut 2015 inte kan genomföras om försvaret inte får mer pengar från 2018. Riksdagens så kallade inriktningsbeslut 2015 innebär att försvaret ska stärkas åren 2016–2020. Överst på den listan står att alla krigsförband ska övas före utgången av 2020.

”Krigsdugligheten i krigsförbanden kan höjas ytterligare genom att alla förband kan genomföra krigsförbandsövning under inriktningsperioden”, slog riksdagen fast.

En krigsförbandsövning (KFÖ) pågår i fyra–fem veckor. Det innebär att befälen kallas in stegvis, följt av meniga som övar upp sina färdigheter. Därefter sätts hela förbandet in i en större sammanhållning övning i en dryg vecka, inklusive skarpskjutning. Enligt Försvarsmaktens underlag till regeringen kan ”flera av de satsningar” som försvarspolitikerna kommit överens inte genomföras. Mest uppseendeväckande är att flera krigsförbandsövningar ställs in helt.

 – Det finns i inriktningsbeslutet ett krav att alla förband ska genomföra krigsförbandsövningar. Så ser inte planen ut nu – som en konsekvens av att vi tvingas sänka ambitionen, säger Försvarsmaktens planeringschef Rikard Askstedt till DN.

Tidigare har det funnits diskussioner inom Försvarsmakten om att spara pengar genom att inte kalla hela förbandets personal till KFÖ. Men nu ställs övningar in helt och hållet.

– Det finns förband som inte längre har en planering för krigsförbandsövningar, bekräftar Rikard Askstedt.

Den exakta omfattningen är hemlig, men värst drabbad blir armén där en rad övningar 2019 strukits. Detta är allvarligt, enligt den pensionerade översten och brigadchefen Anders Emanuelsson:

– Hela försvarsbeslutet 2015 handlar om att öka den operativa effekten. Och det åstadkommer man genom att öva tillsammans. Det är som i ett idrottslag – man måste träna ihop. Om inte alla förband byggs upp och övar så sänks den operativa effekten utifrån den målbild som riksdagen angav i försvarsbeslutet, säger Anders Emanuelsson. 

Halva försvarsbeslutsperioden 2016–2020 har nu passerats och Anders Emanuelsson påpekar att inställda övningar också påverkar framtidens försvar.

– 2015 års försvarsbeslut skulle ju höja försvarets operativa effekt och vara en startpunkt för nästa försvarsbeslut 2020–2025. Signalerna från Försvarsberedningen är att försvaret ska utökas. Men nu riskerar nästa försvarsbeslut att starta från en för låg operativ nivå, säger Anders Emanuelsson.

När ÖB Micael Bydén i februari i år lämnade in underlag för nästa års försvarsbudget begärde han sammanlagt 18 miljarder kronor extra i anslag åren 2019–2021. Om han inte fick pengarna måste han pruta, men ambitionen då var att prutningarna inte skulle slå mot krigsförbandens utveckling 2018–2020. 

ÖB begär i sitt kompletterande underlag inte mer pengar än de 18 extra miljarderna. Men däremot understryker Bydén att försvarsekonomin blir alltmer ansträngd. Det får omedelbara effekter när sparkniven går: ”tidigare planerad förmågeökning avstannar före 2020”.

Förutom de inställda övningarna innebär det att riksdagens beslut om livstidsförlängning av flygvapnets Hercules-plan (de äldsta är från 1960-talet) inte genomförs.

Även andra riksdagsbeställningar på renovering och leveranser av fordon, avancerad ammunition och utrustning till soldater och sjömän skjuts på framtiden, erfar DN.

– Det blir besvärligt, och efter 2020 blir det mer som blir besvärligt. Vi äskar mer pengar för att återställa och genomföra planeringen till 2020. Men också för att undvika att det pekar brant neråt efter 2020, säger Rikard Askstedt. 

I försvarets planering måste beställningar av materiel och övningar för 3 miljarder kronor strykas. Detta för att skapa en ekonomisk reserv som täcker kommande prishöjningar som försvaret inte får full kompensation för. Enligt Försvarsmakten var detta inte förutsett i riksdagsbeslutet 2015.

– Stabiliteten och säkerheten i planeringen ökar, men det sker på bekostnad av att man tar bort saker ur planen, förklarar Rikard Askstedt. 

Moderaterna har sagt att ÖB bör få extra 18 miljarder han begärt, liksom Liberalerna som vill satsa ännu mer. S-MP-regeringen, som begärt in det kompletterande underlaget från ÖB, har hittills inte gett några löften om extra pengar till försvaret.

Rikard Askstedt, Försvarsmaktens planeringschef