Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Hjärnans egen gps banar väg för nya upptäckter om minnet

Du känner igen dig på platser där du varit förut, kommer ihåg var i sommarstugan du lämnade en tändsticksask för flera månader sedan och kan föreställa dig var du ska sätta dig när du går på bio. Hur hjärnan klarar av det förklaras av årets Nobelpristagare i medicin.

Att veta var vi är och hitta vägen dit vi ska är avgörande för vår överlevnad. John O’Keefe, May-Britt Moser och Edvard Moser har upptäckt lokalsinnet, eller hjärncellerna­ som hjälper oss att hitta rätt, och för det belönas de med Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Vi har både en inre karta och en inre gps. Kartan finns i den del av hjärnan som kallas hippocampus, och är uppbyggd av något som John O’Keefe kallar för platsceller. Varje platscell är kopplad till en viss plats i rummet, och reagerar varje gång vi passerar den. John O’Keefe, som är född i USA och numera är chef för Sainsbury Wellcome Centre for Neural Circuits and Behavior vid University College i London, hittade platscellerna i råttors hippocampus redan år 1971.

Men bara kartan räcker inte för att vi ska hitta rätt. Nära hippocampus i hjärnan ligger entorhinala cortex, och där finns en annan typ av celler som bygger upp ett rutnät av sexkanter över rummet. Rutnätet fungerar som ett koordinatsystem så att vi kan hålla reda på var vi har varit och vart vi är på väg. Det norska äkta paret May-Britt och Edvard Moser vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet i Trondheim upptäckte rutnätscellerna år 2005, mer än trettio år efter John O’Keefes genombrott. Informationen från rutnätscellerna kombineras med kartan i hippocampus till ett inre navigationssystem eller en gps.

”Det mest avancerade övervakningssystem som du någonsin kommer att hitta är inbyggd i din egen hjärna och utvecklat av evolutionen”, har May-Britt och Edvin Moser själva sagt om navigationssystemet.

Både John O’Keefe och May-Britt och Edvin Moser gjorde sina upptäckter i hjärnan hos råttor, men forskare har hittat samma navigationssystem i apor och fladdermöss, och cellerna i hippocampus och entorhinala cortex finns också i våra egna hjärnor. Det finns alltså stor anledning att tro att vi använder samma sätt att navigera och veta var vi befinner oss som råttorna gör.

Hippocampus och entorhinala cortex ligger djupt inne i hjärnan, långt borta från syn och hörsel, så det inre navigationssystemet handlar om högre hjärnfunktioner.

Nobelpristagarnas upptäckter ger djupare insikter om vad rumsligt minne och lokalsinne är. Det är ett mycket speciellt minne som även går att träna upp. En berömd studie av taxichaufförer i London visar att deras hippocampus växer under den flera år långa utbildning de genomgår för att lära sig hitta överallt i staden utan karta.

John O’Keefes och May-Britt och Edvard Mosers genombrott har öppnat helt nya forskningsfält för att undersöka hur vi minns och tänker, och även för att bättre förstå vad som händer i hjärnan hos patienter med till exempel Parkinsons sjukdom och alzheimers. Entorhinala cortex och hippocampus påverkas ofta mycket tidigt vid Alzheimers sjukdom, och innan de första symtomen på sjukdomen kommer, brukar den drabbade få svårt att orientera sig och hitta hem.

May-Britt och Edvard Moser är det fjärde äkta paret någonsin som får dela på ett naturvetenskapligt Nobelpris. Pierre och Marie Curie delade på fysikpriset 1903, deras dotter Irène Joliot-Curie delade 1935 kemipriset med sin make Frédéric Joliot, och Gerty och Carl Cori fick priset i fysiologi eller medicin 1947. I Nobelprisens historia finns ytterligare ett gift pristagarpar: Alva och Gunnar Myrdal som delade Fredspriset 1982.

DN rättar
Edvard I Moser

Ålder: Född 1962 i Ålesund i Norge.

Bakgrund: Gift med pristagaren May-Britt Moser. Studerade vid universitetet i Oslo. Doktorerade i neurofysiologi 1995 och forskade även vid universitetet i Edinburgh och därefter vid pristagaren O’Keefes laboratorium i London. 1996 flyttade han med sin hustru till Norge och han utnämndes till professor i neurovetenskap. Han är även chef för Kavli Institute for System Neuroscience i Trondheim.

May-Britt Moser

Ålder: Född 1963 i Fosnavåg i Norge.

Bakgrund: Gift med pristagaren Edvard Moser. Hon studerade psykologi vid universitet i Oslo. Doktorerade i neurofysiologi 1995. Forskade sedan vid universitetet i Edinburgh. 1996 byggde hon med sin make upp ett forskningslaboratorium vid Norges Teknisk-Naturvitenskapelige universitet i Trondheim. 2000 utsågs hon till professor i neurovetenskap. 2013 blev hon chef för universitetets Centre for Neural Computation.

John O’Keefe

Ålder: Född 1939 i New York i USA. Han är både amerikansk och brittisk medborgare.

Bakgrund: Han doktorerade i fysiologisk psykologi vid McGill-universitetet i Montreal i Kanada 1967. Han flyttade sedan till Storbritannien för att forska vid University College i London där han 1987 utnämndes till professor i kognitiv neurovetenskap. I dag är han chef för Sainsbury Wellcome Centre for Neural Circuits and Behaviour på University College.

Källa: Karolinska institutets Nobelkommitté

Alva och Gunnar Myrdal delade inte Nobelpris. Alva och Gunnar Myrdal fick inte ta emot något Nobelpris tillsammans som det står i artikeln. Alva Myrdal fick Nobels fredspris 1982, och Gunnar Myrdal fick priset i ekonomi till Alfred Nobels minne 1974.