Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-17 04:55 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/nyheter/kanada-gar-i-taten-for-en-drogliberal-vag-over-varlden/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Nyheter

Kanada går i täten för en drogliberal våg över världen

Löftet om att legalisera cannabis ­ bidrog till Justin Trudeaus valseger ­ i Kanada – och nu blir det verklighet. Som första västland legaliserar Kanada i veckan cannabis samtidigt som en drogliberal våg rullar över världen. Cannabisindustrin satsar på att blanda drogen i mat och dryck. Men många ­oroar sig för att riskerna inte tas på allvar.

Inne på kaféet Hotbox är det rökförbud, liksom överallt inomhus i Kanada. Det gäller både tobak och cannabis. Men att inhalera upphettad marijuana går bra här, bara den inte brinner.

David Smith plockar med sin förångnings­apparat. Den ser ut som en hårtork som har vänts upp och ned. Men denna ”vaporizer” är till för att hetta upp och dra ut den verksamma narkotiska ingrediensen THC ur marijuanan som ligger framför honom på bordet.

Han trär munstycket på en plastpåse över ett rör på apparaten, varifrån en gråvit imma överförs till påsen. När den är fylld drar David Smith i sig innehållet i djupa andedrag.

– Jag har provat alla olika sorter av cannabis. Hasch, oljor, kakor och gräs, men inget ger en renare och starkare effekt än det här, säger han.

Han kommer från Vancouver, är 50 år, arbetar som säljare och har rökt marijuana i 30 år. Han håller inne sitt andetag, och pustar sedan ut.

– Jag tror förstås inte att någon rökning är hälsosam, allt är inte bara positivt. Men av alla droger som finns tror jag att cannabis är den bästa, säger David Smith, lutar sig tillbaka och blundar.

Hotbox Café ligger i centrala Toronto, mitt i den hippa stadsdelen Kensington Gardens, som är full av barer, vegokaféer och mer eller mindre exotiska matställen.

Ovanför entrén sitter det lätt självironiska reklambudskapet:

”Serving potheads since...ah, I forget…”

Hit kommer folk med medhavd cannabis och konsumerar det; försäljning av drogen i nöjessyfte är förbjuden i Kanada, i några dagar till. Tills vidare är Hotbox fyllt av cannabisrelaterade böcker, t-tröjor och tillbehör – främst olika slags rökverk.

På uteplatsen bakom Hotbox är det inte tillåtet att röka – tobak. Däremot sitter någon i varje hörn och röker cannabis i olika former. En man som just dragit i sig en stor marijuanacigarett sitter och vaggar med huvudet med inåtvänd blick och ett vagt flin över läpparna.

David Smith kommer ut till bakgården, efter den långa sessionen med sin ”vaporizer” och börjar rulla en joint och för en tändsticka till den.

Röken tätnar på gården. Så småningom tänder han en till, och en till. Han blir mer omtöcknad.

Hotbox grundare och ägare, Abi Roach, blickar belåtet ut över sin skapelse. I åratal har hon försökt att påverka politiker att avkriminalisera och legalisera cannabis – och nu har hon vunnit. Och kan snart casha in.

Hon inledde sin verksamhet år 2000 med att sälja olika marijuana-accessoarer i sin lilla affär. Så småningom byggdes det hela ut till Hotbox Café, dit vem som helst alltså får komma och röka eller andas in förångad cannabis.

– Ja, på så vis bryter jag inte mot lagen. Teoretiskt sett kan polisen komma och arrestera folk som röker här, men det gör de inte. Jag hoppas på att kunna börja sälja cannabis när den nya lagen träder i kraft, säger Abi Roach.

Vägg i vägg med kaféet finns hennes trädgårdsbutik, där hemmaodlare kan köpa allehanda odlingsutrustning, och snart också hampafrön och plantor.

– Det är inte rökning som kommer att bli den stora grejen, och det ligger nog i linje med vad politikerna vill. Vi satsar mer på olja, ätliga prylar (kakor och choklad) och krämer.

Legaliseringen öppnar för en kraftig expansion för hennes företag, Hotbox Holdings. Affärs­planen är att starta fem nya pot-kaféer bara i provinsen Ontario, men siktet är också inställt på Jamaica, där hon redan driver ett gästhus, och på ett antal delstater i USA.

– Alla våra accessoarer ska snart säljas på Amazon. Nästa steg är att även vår cannabis ska gå att köpa online.

DN har träffat några av aktörerna i Kanadas cannabisrevolution: Lobbyister som har kampanjat för att avkriminalisera drogen, konsulter som hittat en ny nisch, tillverkare som räknar med vinstgivande affärer, illegala försäljare som går mot en oviss framtid och den som befinner sig längs ned i näringskedjan, missbrukaren som kämpar med sitt drogberoende.

”Det är en ny spännande era för Kanada”, var de ord Kanadas premiärminister Justin Trudeau använde om The cannabis act, den lagstiftning som legaliserar den sedan år 1923 förbjudna drogen.

Lagen träder alltså i kraft efter nära hundra år av förbud.

Därmed hade Trudeau uppfyllt det han lovat i sin valkampanj 2015, ett löfte som allmänt anses ha bidragit till att hans liberala parti vann valet och kom till makten. Hans ställning bland unga väljare stärktes kraftigt av löftet.

Det var i ett tal några år tidigare som Trudeau första gången berättade att han var för legalisering:

”Beskatta det, reglera det. Det är det enda sättet att hålla det ifrån våra ungar, eftersom det nuvarande kriget mot knarket inte fungerar”, sade han.

Det var just det argumentet som de två liberala miljardärerna George Soros, känd som sponsor av demokratiprojekt i östra Europa, och Richard Branson, grundare av Virgin group, använde när de spenderade åtskilliga miljoner dollar i sin globala kampanj för legalisering av cannabis.

Trudeau underströk samtidigt att marijuana kan ha skadliga effekter på hjärnan.

Det saknades inte kritiska röster mot en legalisering, särskilt från läkare som hade sett de hälsomässiga följdverkningarna av marijuana på nära håll.

En ledande expert som Benedikt Fischer vid Centre for addiction and mental health i Toronto menade till exempel att ”den som försöker sälja dig cannabis, inte bokstavligen utan bildligt, som en harmlös eller ofarlig substans är antingen en dåre eller en ideolog”.

De som använder den högpotenta marijuanan som är vanlig i USA-delstaten Colorado – där den legaliserades 2013 och nu kommer att saluföras legalt i Kanada – har en fem gånger större risk att drabbas av psykoser än icke-användare, enligt en studie som har publicerats i en av världens främsta medicinska tidskrifter, The Lancet.

När jag besökte Colorado för fem år sedan, i samband med legaliseringen, uttryckte den ledande drogexperten Chris Thurstone, professor i barnpsykiatri som arbetar med narkotikaberoende barn och ungdomar i Denver, sin oro över legaliseringen. Han varnade för denna ”förrädiska” drog, som inte är omedelbart beroendeframkallande och inte dödar snabbt som kokain eller heroin kan göra.

Men, hävdade han, den är inte mindre farlig: När man vid djurförsök har exponerat råttor för cannabis i deras ”pubertetsålder” såg man hur de drabbas av försämrad kognitiv förmåga i vuxen ålder.

– Och samma saker verkar inträffa hos män­niskor. En studie visar att marijuanaexponerng bland ungdomar minskar deras iq med upp till åtta punkter. Det beror på att hjärnan hos yngre tonåringar inte är färdigutvecklad, och det aktiva ämnet THC binds vid de receptorer som kontrollerar hjärnans utveckling, sade Chris Thurstone.

Samtidigt finns undersökningar som bekräftar att marijuana är mycket farligare för tonåringar än vad man tidigare har trott, i form av följdverkningar som permanenta psykoser och vanföreställningar.

Den allmänna opinionens flertal lyssnade inte på varningarna. Mer än 60 procent av kanadensarna tyckte att legalisering var en bra idé, och det blev därmed en viktig faktor när Trudeaus liberaler vann valet.

Kanada har blivit en pionjär och ligger nu steget före USA, där cannabis är legaliserat i ett antal delstater – bland annat i just Colorado och Kalifornien – men fortfarande är olagligt på federal nivå.

Även i USA är, enligt opinionsmätningar, en majoritet för legalisering, men Vita huset och kongressen visar ännu inte några tecken på att vilja följa efter Kanada. Donald Trump håller sig i huvudsak undan denna kontrovers, och har hittills sagt att frågan ska hanteras av delstaterna.

När chokladföretaget Hershey’s för tio år sedan lade ner tillverkningen i den lilla staden Smiths Falls, fyra timmar öster om Toronto, försvann nära tusen arbetstillfällen, och staden höll på att gå under.

Inte bara Hershey’s lades ned, ungefär samtidigt stängdes en stor psykiatrisk vårdanläggning, och mängder med välavlönade jobb gick förlorade.

Nu har de övergivna fabrikslokalerna fyllts av något helt annat; Kanadas största cannabisproducent Tweed och dess moderbolag Canopy growth, som har växthus och odlingar över hela landet, har installerat sitt högkvarter i den forna chokladfabriken.

Smiths Falls har fått nytt hopp. I dag arbetar 700 personer på anläggningen, målet är drygt 1 000.

Expansionen går så snabbt att det är svårt att hitta folk att anställa, och lokalerna är redan så trånga att en helt ny stor fabrikshall håller på att byggas när DN hälsar på.

– Man kan säga att legaliseringen av cannabis har räddat Smith Falls. Det är otroligt, nu har människor plötsligt råd att skaffa hus och köpa nya bilar, säger Laura Jones-Compton, som står inne i ett av växthusen och sköter och gallrar cannabisplantorna.

– Jag älskar att vara en del av det här!

Här inne är luftfuktigheten hög, ljuset starkt och temperaturen anpassad efter cannabisplantornas behov. Personalen har vita skyddskläder och mörka glasögon för att spara ögonen.

Processen på Tweed – som går hela vägen från späda skott över mogna plantor till färdiga produkter som cannabisolja – är noggrant bevakad, det känns som att befinna sig på ett kärnkraftverk.

DN:s fotograf Eva Tedesjö och jag måste dra på oss heltäckande skyddsdräkter. Inga främmande partiklar eller skadeinsekter får släppas in.

Den söta lukten av cannabis är nästan kvävande. Men Jordan Sinclair, biträdande kommunikationschef på Tweed, som visar runt på anläggningen, försäkrar att vi inte riskerar att bli påtända. För att den verksamma substansen THC ska aktiveras krävs upphettning.

– Visst luktar man starkt av marijuana när man går härifrån. När jag en gång stoppades av en polis undrade han vad jag gjort, säger Jordan Sinclair med ett skratt.

På frågan om hur han ser på marijuanans hälsomässiga och sociala effekter svarar han att Tweeds mål inte främst är att skaffa nya kunder, utan att se till att bryta den illegala handeln med cannabis, eftersom de kriminella distributionskedjorna inte har några som helst säkerhetsregler.

– Vårt mål är att bli ett sofistikerat företag, och det kräver att den lagliga marknaden genererar pengar, som vi tänker satsa på en expansion utomlands. Jag hör inte till dem som säger att cannabis är helt ofarligt.

Han spår att medicinsk användning kommer att vara en mycket större del av Tweeds omsättning än rekreation. Konkurrenten är då främst de läkarförskrivna opioider som har skapat en ny stor hälsokris i Nordamerika.

Företagets startposition är inte dålig; Canopy growth är redan i dag Kanadas största leverantör av medicinsk marijuana. Man levererar en tredje­del av behovet för landets 200 000 brukare av medicinsk marijuana.

När vi kliver ut från växthusets fuktiga värme marscherar en grupp medelålders män med skyddsrockar förbi i korridoren. Det är en delegation med polischefer. De är här för att lära sig mer om hur cannabis fungerar inför den nya lagen, som bland annat reglerar bilkörning under cannabispåverkan.

Ett problem med hur graden av påverkan ska kontrolleras är att spår av den verksamma substansen THC finns kvar i kroppen i mer än en månad, trots att man inte längre är ”hög”.

Det finns gränsvärden för bilkörning, men reglerna är långt ifrån kristallklara. Lagen stadgar hur mycket av THC man får ha i blodet och ha rätt att sätta sig bakom ratten. En gräns är två nanogram per milliliter blod, och det kan ge böter på upp till 1 000 dollar. Om man har över fem nanogram, kan det också bli fängelse, med maxstraff på 10 år.

Hur testningen ska gå till – troligen med salivprov – och hur påverkan av marijuana ska bedömas blir en hård nöt att knäcka, som förmodligen kommer att avgöras i domstol.

Några dagar efter vårt besök i Smiths Falls uppger tidningen Toronto Star att stadens polisledning har beslutat att inga anställda vid poliskåren får tjänstgöra inom 28 dygn sedan de har använt cannabis.

Det är en avspegling av att den medicinska forskningen ännu inte säkert kan fastslå hur länge THC lagras i kroppen och vilken påverkan den har på den kognitiva förmågan, motoriken och förmågan att fatta beslut.

Rod Elliot har drivit på för en legalisering av marijuana i över ett årtionde. Och nu är drogen inte längre förbjuden. Några menar att legaliseringen egentligen är kommersialisering.

– Ja, visst kan man uttrycka det i business­termer, att cannabis går från den svarta marknaden till finansmarknaden. Men det var en seg kamp, trots att varje liberal regering hade förespråkat avkriminalisering ända sedan 1970-talet. Men ingenting hände. Det började röra sig lite grann när cannabis för medicinskt bruk började införas efter 2001. Men det motverkades av de konservativa som buntade ihop cannabis med tung narkotika, säger Rod Elliot, en av cheferna på konsultfirman Global public affairs, när han tar emot på sitt kontor i downtown Toronto.

Men, konstaterar han, inget i den intensiva bearbetningen av politiker och massmedier gav omedelbart resultat.

Genombrottet kom först med att Justin Trudeau och hans liberala parti vann valet 2015, bland annat på ett löfte om att legalisera cannabis. Efter några års utredningar och lagstiftningsarbete antogs den nya lagen.

– Det blir ungefär som med tobak eller alkohol i dag. Cannabis kommer att säljas under reglerade former, endast till vuxna och ingen reklam är tillåten, säger Rod Elliot.

Lagen om legalisering gäller på federal nivå i Kanada, medan tillämpningen i provinserna – som motsvarar delstaterna i USA – varierar en del.

I några av dem, som Quebec, Newfoundland och Nova Scotia i den östliga delen av landet, är det statliga butiker – av typ det svenska Systembolaget – som ska sälja cannabis i olika former.

I andra, som Ontario, British Columbia och Alberta, kommer privata företag att tilldelas licens av myndigheterna.

Utöver det kommer näthandel att tillåtas för ”marijuana för rekreation”, något som sedan länge gäller för ”medicinsk marijuana”. Redan nu har e-handelsjätten Shopify tagit in cannabis i sitt sortiment.

Regelverket har dock inte riktigt hunnit med, så under det första året kommer endast två typer av produkter att kunna saluföras, rökmarijuana (själva den torkade växten) och cannabisolja. Först i oktober nästa år blir det fritt fram för ”ätlig” cannabis, som kommer att säljas i form av kakor, andra bakverk och drycker.

– De stora öl- och läskedrycksjättarna ligger i startgroparna, som kanadensiska Molson-Corr, och de har redan investerat hundratals miljoner dollar. Några av dem har bildat samägda bolag med cannabisproducenterna, berättar Rod Elliot.

Han nämner att även den amerikanska giganten Coca-Cola överväger att gå in som aktör i cannabisdrycker. Det är i första hand ett segment som de siktar in sig på: inte den psykoaktiva substansen THC (tetrahydrocannabinol) som ger hallucinogena effekter och man alltså blir ”hög” av – utan den som innehåller CBD (cannabidiol), som fungerar lugnande och smärtlindrande, och som ofta är ingrediensen i medicinsk marijuana.

Nyligen har också ölmärket Coronas ägarbolag meddelat att man investerar 3,8 miljarder dollar i Canopy growth, det största kanadensiska marijuanaföretaget.

När jag talar med Rod Elliot och andra som är inblandade i legaliseringsprocessen är det tydligt att marijuanabranschen försöker att gå ifrån pundarstämpeln och siktar in sig på en mer välklädd publik.

– Det är cannabisbolagen som är mina klienter. För tre år sedan hade jag inga börsbolag som sysslade med cannabis. Nu är detta den kanske mest attraktiva branschen eftersom det finns så mycket pengar i den.

Det är de unga och urbana som är motorn i cannabisrevolutionen i Kanada.

Två av dem är konsulterna Alex Blumenstein och Brett Chang på firman Leaf forward, som vi möter på deras kontor, där de har hyrt in sig i en hipsterstajlad lokal, komplett med slitna fåtöljer, pingisbord och espressomaskiner.

Det är alltså inte Bob Marley-typer som präglar den expanderande cannabis­industrin – varken bland säljare eller bland kunder.

– Vår uppgift är att koppla ihop investeringskapital med de rätta aktörerna, och vi samlar kapital i det syftet, säger Alex Blumenstein.

Han berättar att Bank of Montreal nu har gått in med 200 miljoner dollar till Canopy growth.

En lika viktig nisch för Leaf forward är att utveckla marknaden; det handlar om att ”paketera” produkten (”rekreations-cannabis”) och skapa kanaler till kunderna i en miljö där reklam för marijuana är förbjuden. Men också att hjälpa till att bidra till forskning i bioteknik, när olika komponenter i cannabis börjar användas i läkemedel.

– Kanada ligger i täten för satsningar i cannabis, och sprider nu sitt kunnande internationellt, främst framtidsmarknader i Europa, bland annat Danmark och Tyskland, även om det än så länge handlar om medicinsk marijuana, säger Brett Chang.

Alex Blumenstein har bara positiva ord om legaliseringen.

– Jag tror att den svarta marknaden kommer att försvinna på ungefär fem år. Och erfarenheterna från Colorado (där cannabis legaliserades 2013) visar att bruket bland ungdomar minskade. Det råder en växande konsensus om att detta är den rätta vägen. Cannabis kommer att bli lika naturligt för Kanada som vin är för Frankrike.

Andra bedömare ger en motsatt bild av vad som har hänt fem år efter legaliseringen i Colorado; i dag är cannabisbruket bland ungdomar 85 procent högre än genomsnittet i USA. Marijuanarelaterade dödsfall i trafiken har gått upp med 151 procent.

Dessutom har den svarta marknaden inte försvunnit – tvärtom är mexikanska knarkkarteller djupt engagerade i flera marijuanaodlingar i Colorado.

En annan av de unga eldsjälarna är Alanna Sokic, som jobbar för Rod Elliot på hans pr-firma. Vid 24 års ålder har hon av tidningskoncernen Postmedia Network placerats på topplistan bland ”de mest inflytelserika professionella under 30 år” i cannabisindustrin.

Alanna Sokic närmast bubblar av entusiasm:

– Det här är ett monumentalt genombrott i Kanadas historia, vi blir det första landet bland de rika ekonomierna som legaliserar cannabis. Okej, visst var Uruguay först, men de har ett helt annat system, och vi får faktiskt online-försäljning av cannabis.

Hon fortsätter att räkna upp allt som hon ser som positiva förändringar:

– Bäst av allt är att stigmatiseringen av cannabis nu är över, nu kan man på allvar sätta i gång forskning, på allt från odlingsmetoder till utveckling av läkemedel.

Ett av verktygen för detta genombrott är enligt Alanna Sokic nätverket Cannabis connect, som smörjer partnerskapet mellan industrin och myndigheterna, och följer hur lagstiftning och regler kan anpassas till cannabisbranschens behov.

Jag frågar konsulten Rod Elliot om han tror att detta innebär att cannabisanvändningen kommer att öka i Kanada.

– Nej, det blir nog ingen större ökning, de som kommer att konsumera olika former av cannabis är främst sådana som redan gör det i dag. Skillnaden är att det kommer att ske under mer reglerade former.

Han varnar också för att cannabismarknaden, där aktiekurserna har rusat, sannolikt är kraftigt övervärderad.

– Ingen har ännu tjänat pengar inom denna industri, man investerar miljarder dollar men säljer hittills för miljoner. Det är lite som it-boomen i slutet av 1990-talet som ledde till it-kraschen 2000–2001. Men å andra sidan finns det denna gång en säker efterfrågan på produkten, säger Rod Elliot.

En marknad som definitivt inte har uppvisat några kristecken är den olagliga cannabismarknaden i form av ”dispensärer”. Det är butiker, eller snarare hål i väggen, där marijuanan säljs, trots att det är förbjudet och polisen regelbundet slår till med razzior. Men inte tillräckligt ofta för att stoppa hanteringen.

Bara i och kring den bohemiska stadsdelen Kensington Market i Torontos centrum finns 70–80 sådana butiker, och de är inte svåra att hitta – det räcker med att klicka in sig på weedmaps.com.

På Spadina Avenue knackar vi på en butiksdörr med ett grönt kors på. En väktare frågar misstänksamt om vårt ärende och om vi är medlemmar. Vi förklarar att vi är journalister, varpå han motvilligt släpper in oss.

Flera övervakningskameror riktas mot oss – jag räknar till åtta. Men strängt fotoförbud råder. Därför noterar jag i stället några av de fantasifulla namnen på varianterna av marijuana som säljs över disk: Blue dream, Gorilla glue, Hindu kush, Purple haze, Northern lights…

Försäljningen ser ut att gå bra, en jämn ström av kunder kommer in och handlar.

– Vi är en liten butik, säger killen i kassan som inte vill säga sitt namn.

– Det finns en större affär i stan som jag vet har sålt för 80 000 dollar på bara en dag. Men vi råkar ut för polisens razzior ungefär var tredje månad. Senast de var här slog de sönder hela inredningen.

Målet för butiken är att ansöka om statlig licens från den 17 oktober, då cannabis blir legalt. Men i så fall måste den stänga före det datumet, annars är utsikterna att få försäljningsstillstånd minimala. Regeringen har hotat med skyhöga böter – mellan en kvarts och en miljon dollar – om de inte stänger till dess.

Många bland förespråkarna för legalisering i Kanada säger att cannabis inte är beroendeframkallande. Då har de inte hört Sandra Williams berätta om vilket helvete hon genomlevde på grund av sitt marijuanabruk. På kort tid ramlade hon ner från ordnat jobb och familjeliv till den absoluta botten som uteliggare. Orsak: hon var fast i missbruket. Först efter mångårig vård och terapi kom hon tillbaka till ett normalt och värdigt liv.

– Jag känner många som kämpar med missbruk. Ungefär tio procent blir beroende, det är på liknande sätt som med alkohol där en del kan bruka det, men en del åker dit, säger Sandra Williams.

Hon började tidigt med marijuana, minns inte riktig själv när det var, men hennes storebror har berättat att hon var 11 år.

– Det är belagt att barn får hjärnskador av cannabis. I mitt fall har det verkligen påverkat mitt minne. Både det långa och det korta minnet fungerar dåligt.

Det som utlöste hennes narkomani var ett olycksfall. Hon hade ett chefsjobb på ett konditori när hon blev påkörd och fick en nackskada. Det påverkade arbetsförmågan så mycket att hon fick sluta jobba.

– Värktabletterna hjälpte inte, så jag började röka marijuana igen, mer än någonsin. Jag blev deprimerad över att min yrkeskarriär var över och rökte en joint i timmen. Följden blev att jag kände mig värdelös och full av självhat och att min relation kollapsade.

Till slut hamnade hon på ett hem för bostadslösa, men även där smög hon sig ut för att hitta cannabis. Till slut fick hon hjälp av föreståndaren att komma med på ett 12-stegsprogram för missbrukare.

– Där insåg jag att jag inte var ensam. Det handlade om en kamp mot ett desperat behov som jag inte klarade själv. Det tog tre år, och för tio år sedan kom jag ur det.

Hon är osäker på vad hon ska tycka om legaliseringen i Kanada. Men hon gillar inte att det mest talas om fördelarna med marijuana, som att det inte är så våldsalstrande som alkohol.

– Det som talar emot är att cannabis kan framställas som säkert, eftersom det är lagligt. Men det skrämmer mig att så få talar om det skadliga med drogen, de riskfaktorer som finns i att bli hög av THC. Alla klarar inte av att undgå beroende. Det värsta är den signal som legaliseringen ger ungarna, att det i stort sett är säkert att bruka.

När jag ringer upp en anti-legaliseringsaktivisten Pamela McColl i Vancouver, som företräder Smart approaches to marijuana Canada, säger hon att legaliseringen är en sorglig dag för Kanada.

Hon låter lite uppgiven. De stora bolagen som säljer olika droger och onyttiga njutningsmedel – Big tobacco, Big alcohol, Big soda, och som tappar kunder (folk röker mindre och dricker mindre sockrade drycker) – ser potentialen i cannabisbranschen och pumpar in väldiga resurser.

– De ignorerar, eller snarare mörkar, riskfaktorerna. Hur många känner till att cannabis kan leda till minskad spermieproduktion och sterilitet?

Men för legaliseringsivrarna är det läge att fira segern.

Den 17 oktober bjuder Abi Roach in till Lega­lizeditparty på Hotbox Café.

Sandra Williams, som tagit sig ur ett mångårigt missbruk.

Fakta. Kanada och cannabis

Omkring 200 000 personer i Kanada använder receptbelagd ”medicinsk marijuana”, som är legalt sedan 2001.

Det totala antalet brukare av cannabis i Kanada beräknas till mellan 2 och 3 miljoner (10–15 procent av befolkningen mellan 18 och 65 år). Hur mycket legaliseringen av “marijuana för fritidsbruk” kommer att påverka användningen kan ingen veta, men en allmän bedömning är att den kommer att öka.

Även om Kanada legaliserar cannabis finns begränsningar. Ingen under 18 år (19 år i vissa delstater) får köpa eller inneha drogen och man får bara köpa 30 gram per gång. Man får inneha högst 150 gram cannabis per hushåll. Varje hushåll får också odla fyra cannabisplantor.

Cannabis är samlingsnamnet för olika narkotiska preparat tillverkade av en sorts hampa (cannabis sativa). En variant är marijuana (som är torkade blommor och andra växtdelar) och en annan är hasch (som är pressad kåda). Hasch har högre halt av det verksamma ämnet THC (tetrahydrocannabinol), medan marijuana i regel är svagare. Nu odlas dock betydligt mer potenta varianter med flera gånger högre THC-halter.

Ruseffekten är hallucinogen och användning påverkar minne, inlärning, motorisk förmåga, reaktionstid och uppmärksamhet.

DN i Toronto

Michael Winiarski är utrikeskommentator och tidigare korrespondent i Washington och Moskva. Han har under hösten rapporterat om Kinas stärkta globala maktställning.

Eva Tedesjö är fotograf. Hon har under hösten porträtterat Chris Wylie, visselblåsaren bakom Cambridge analytica-skandalen.

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt