Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-18 21:13 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/nyheter/karin-bojs-dna-krossar-myter-om-gruppen-irlandska-travellers/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Nyheter

Karin Bojs: Dna krossar myter om gruppen irländska travellers

En ny dna-studie ger den hittills bästa bilden av ursprunget till den irländska grupp som kallas travellers. Den krossar åtminstone två av de vanligaste myterna.

Mellan 30 000 och 40 000 människor på Irland räknar sig som travellers. De har av tradition haft en nomadisk livsstil och arbetat med rörliga sysslor som förtenning och hästhandel. Även om många travellers i dag lever som bofasta i städer, är det fortfarande vanligt att de reser runt på säsongsarbeten, håller sig vid sidan av övriga samhället och gifter sig inom gruppen. De har ett eget språk, shelta, som delas upp i dialekterna cant och gammon.

En teori om travellers ursprung är att de skulle vara en sorts romer. Det finns ju inslag i travellers kultur och romsk kultur som påminner om varandra, såsom den nomadiska livsstilen och traditionen av hästhandel och ingiften.

Men språket shelta är inte besläktat med romani, det är en blandning av gäliska och engelska.

Och den nya dna-studien av Edmund Gilbert och hans medarbetare, som publicerades i tidskriften Scientific Reports i torsdags, visar otvetydigt att travellers och europeiska romer har helt olika rötter.

Det finns tidigare dna-studier som har pekat i samma riktning, men den nya studien bygger på mycket mer omfattande dna-test och många fler personer, och har därför en helt annan tyngd och trovärdighet.

Edmund Gilbert och hans medarbetare har jämfört dna från 50 travellers, 143 romer från olika länder i Europa, och majoritetsbefolkningar från Irland och andra europeiska länder.

Resultaten visar att gruppen travellers har avknoppats från den irländska majoritetsbefolkningen någon gång i historien, och därefter har hållit sig relativt isolerad.

Tre individer i studien avviker från mönstret. Det är personer som lever med travellers men som faktiskt har romskt ursprung, både enligt vad dna-testen visar och vad de själva berättar.

Men dessa tre individer utgör alltså undantag.

Här skiljer sig irländska travellers från den grupp i Sverige som kallas resande. Som Peter Sjölund och jag berättar i vår bok Svenskarna och deras fäder – de senaste 11 000 åren, finns ett påtagligt inslag av romskt ursprung hos svenska resandesläkter, vilket bland annat kan påvisas med dna-test.

Därför är det vanskligt att rakt av översätta irländska ”travellers” till det svenska ordet ”resande” eftersom det handlar om två helt olika grupper med olika historia.

(Ordet ”asfaltsläggare” som ofta används i Sverige som en synonym för travellers har också sina problem, men det är en annan historia.)

Nästa fråga är när travellers avknoppades från den övriga irländska befolkningen.

En vanlig teori har varit att det skedde i samband med ”Den stora svälten” i mitten av 1800-talet när potatisskördarna angreps av bladmögel.

Då emigrerade en miljon irländare till Amerika, och det har antagits att andra drog ut på vägarna och blev nomader.

Men resultaten i den nya dna-studien visar att travellers har levt som en egen grupp mycket längre än så. (Det är också vad lingvister länge har sagt, baserat på sina studier av språket shelta.)

Forskarna i den nya studien har använt två olika matematiska metoder. Den ena metoden pekar mot att gruppen travellers uppstod för ungefär 360 år sedan, den andra att ursprunget är omkring 1 200 år gammalt.

I alla händelser fanns travellers som unik grupp långt innan bladmöglen slog ut potatisskördarna och orsakade ”Den stora svälten”.

Framtida dna-test kommer säkerligen att kunna pricka in tidpunkten bättre.

Och förhoppningsvis krossa ännu fler myter.

Travellers fanns som unik grupp långt ­innan bladmöglen­ slog ut potatis­skördarna.

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt