Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

L: Nej till gymnasium för unga som ska utvisas

Liberalerna säger nej till att nyanlända ungdomar som fått avslag på sin asylansökan ska få gå klart gymnasiet efter att de fyllt 18 år. Sedan tidigare har Moderaterna stängt dörren. Därmed står regeringens hopp för att få igenom förslaget till Krist­demokraterna och Centerpartiet.

I slutet av november meddelade utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) att regeringen vill att ungdomar som kom till Sverige innan flyktingpolitiken skärptes den 24 november 2015 ska kunna gå klart gymnasiet. Men för att förslaget ska bli verklighet måste det få stöd av en majoritet i riksdagen.

Sedan Sverigedemokraterna och Moderaterna sagt nej meddelar nu även Liberalerna att partiet inte tänker rösta på regeringens förslag när det kommer till riksdagen i vår.

– Vi är synnerligen kritiska. Det berör personer som fått avslag på sina asylansökningar och ska lämna Sverige. Det man gör är att överpröva Migrationsverkets beslut och säger att de ska stanna kvar i alla fall, säger Fredrik Malm (L), integrationspolitisk talesperson, till DN.

Han menar att ansvaret läggs över på rektorer och socialtjänst om ungdomar ska få stanna kvar i Sverige efter 18-årsdagen eller inte.

– Det är inte rimligt att göra så, säger Fredrik Malm.

Liberalerna är samtidigt kritiska mot de kortaste tillfälliga uppe­hållstillstånden på 13 månader, och anser att de borde vara fleråriga.

– Då skulle mycket av de här problemen vara ur världen. Men regeringen lyssnar inte på det och vill skapa en situation som skulle röra till det väldigt, säger Fredrik Malm.

De två borgerliga partier som regeringen fortfarande kan hoppas på – Centerpartiet och Kristdemokraterna – vill dock avvakta vad ­remissinstanserna säger.

– I grunden ser vi positivt på förändringar som kan hjälpa den här utsatta gruppen. Men vi vill invänta remissinstanserna och se vad till exempel Lärarförbundet anser, säger Johanna Jönsson (C).

KD-ledaren Ebba Busch Thor kan tänka sig en förlängning av uppehållstillstånd på ”några månader”, men är tveksam till regeringens förslag.

– Att vi skulle skapa en situation där man kan gå i svensk skola i flera år, trots att man saknar skyddsskäl eller har rätt att stanna i landet, det har jag svårt att se. Då får vi ett undergrävande av asylrätten bak­vägen, säger Ebba Busch Thor.

Trots motståndet från borgerligt håll hoppas regeringen ändå att förslaget ska träda i kraft den 1 juli nästa år. Förutom att gå klart gymnasiet vill regeringen även att de som tagit examen ska få möjlighet till en etableringsfas på sex månader för att kunna söka arbete.

Remissvaren ska vara inlämnade den 9 januari. Frågan avgörs i riksdagen under våren.

I slutet av november föreslog ­regeringen att ensamkommande barn och ungdomar ska få de längsta tillgängliga uppehållstillstånden som är fyra år.

Förändringen berör även de som fått avslag på sin asylansökan, men som saknar ordnat mottagande i hemlandet.

Efter ett ställningstagande från Migrationsverket i somras får ensamkommande tillfälliga uppehållstillstånd fram till 18-årsdagen, vilket innebär att de skulle behöva lämna Sverige under sina gymnasiestudier.