Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Nyheter

Nu kan Wallström få en bred debatt om Nato

Om Ryssland hotar att angripa de baltiska länderna och storkrig står för dörren – klarar sig då Sverige bäst på egen hand eller är vi tryggare i Nato? Det är själva kärnfrågan i utredningen om för- och nackdelar med ett svenskt Natomedlemskap.

Nästa fredag ska utredaren, ambassadör Krister Bringéus, överlämna sin rapport till regeringen. När nyhetsbyrån TT på torsdagskvällen avslöjade stora delar av innehållet under rubriken ”Nato­medlemskap avskräcker Ryssland” var det som att tända en stubintråd.

Moderatledaren Anna Kinberg Batra gick omedelbart ut för Alliansens räkning och sade att Sverige behöver gå med i Nato. Ordföranden i riksdagens försvarsutskott ­Allan Widman (L) slog fast att utredningen visar att ”ett inträde i Nato inte bara skulle stärka ­stabilitet och säkerhet i hela regionen utan också ge Sverige nödvändiga försvarsgarantier”.

Den socialdemokratiske ordföranden i riksdagens utrikesutskott Kenneth G Forslund replikerade raskt att det krävs en ”ansvarsfull diskussion om svensk säkerhets­politik” där svaret på ökade ­spänningar i vårt närområde inte är ett svenskt Natomedlemskap.

Därmed är det redan politisk krutrök kring ”Utredningen om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten”.

Att tillsätta utredningen var ett borgerligt krav i riksdagens fempartiuppgörelse (S–MP–M–C-KD) om försvaret förra året. Medan regeringen å sin sida krävde att Sveriges nuvarande politik – den militära alliansfriheten – inte skulle utvärderas. Men enligt TT:s referat av utredningen framgår ändå att dagens säkerhetspolitik har svagheter.

Ryssland bedöms kunna inta Sveriges EU- och Nato-grannar Estland, Lettand och Litauen på ett par ­dagar. I ett tidigt skede kan Ryssland då kräva att få tillträde till svenskt territorium, som Gotland. Detta för att basera ryskt luftvärn och markrobotar med lång räckvidd som effektivt skulle hindra Nato att undsätta och återta de baltiska länderna.

Trots att Sverige har stridsflyg och ubåtar av hög klass lider Sveriges försvar av ”icke oväsentliga brister”. Vi bedöms vara beroende av militär hjälp utifrån. Sådan kan dröja – för USA tar det tre veckor att få hit tunga markstridskrafter. Ett Nato-medlemskap är alltså ”ingen genväg” för att slippa upprätthålla en egen svensk militär ”första försvarslinje”.

Som fördelar med ett Nato-medlemskap anges, enligt TT, att det skulle undanröja osäkerheten kring Sveriges agerande vid en konflikt. Detta skulle ”öka den gemensamma konfliktavhållande förmågan”. I klartext: avskräcka Ryssland från anfall i Östersjö­området. Sverige skulle få försvarsgarantier och ingå i en gemensam försvarsplanering. Sveriges skulle också kunna driva sin säkerhets­politik inom ramen för Nato. Försvarets ekonomi skulle inte behöva påverkas nämnvärt.

Nackdelarna med ett Nato­inträde är att det skulle skapa en politisk kris med Ryssland. Den ryska reaktionen skulle dock troligen begränsas till hård retorik, påverkanskampanjer och militära hot. Ryssland kan öka sin militära förmåga om det blir Natoinstallationer på svensk mark. Inom Nato skulle Sverige ha mindre handlingsutrymme för att driva på för ett internationellt kärnvapenförbud.

Utredaren tar i enlighet med sina direktiv inte ställning till om Sverige bör gå med i Nato. Frågan är ju politisk dynamit – fyra borgerliga riksdagspartierna för, och de fyra andra partierna emot. Men i botten finns en kärnfråga. Den lyder: om ett storkrig i Europa hotar bryta ut i Östersjöområdet – hur ska Sverige kunna undvika det och stå utanför?

EU-grannen Finland som minns Sovjets angrepp under andra världskriget har till skillnad från Sverige bibehållit ett nationellt försvar. Finland har inte heller – som Sveriges S–MP-regering – uteslutit att gå med i Nato utan upprepar ständigt denna möjlighet.

Sverige är i dag ett EU-land och samarbetar nära med Nato. Sverige också i en ensidig solidaritetsförklaring lovat våra grannar i EU och Nato både civilt och militär stöd om de angrips.

Krister Bringéus har redan under hand redovisat sin utredning på UD för Margot Wallström och hennes medarbetare. Även Försvarsdepartementet med Peter Hultqvist och hans stab har fått en föredragning. Enligt DN:s källor i regeringskansliet blev reaktionerna på utredningen olika. Från UD:s politiska ledning hördes irritation och kritik. Medan motsvarande föredragning i Försvarsdepartementet väckte intresse och beröm.

Margot Wallström efterlyste strax efter sitt tillträde en bred säkerhetspolitisk debatt. Hon kan nu bli bönhörd över hövan med en Natodebatt som kan bli både bred och djup.