Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Nyheter

Ny forskning ska ge bättre återvinning av batterier

Trots att Sverige är i världstopp på att samla in använda batterier finns ingen svensk upparbetning av alkaliska batterier. Och den som sker i andra länder är inte effektiv. Ett forskningsprojekt i Luleå har som mål återvinna det mesta materialet i våra vanligaste batterier. Lyckas de kan koldioxidutsläppen minska med tusentals ton.

Varje år köper vi närmare tre och ett halvt tusen ton batterier, förra året lämnades mer än hälften, ungefär 60 procent, av dem in när de var slutkörda, enligt Naturvårdsverket. Det gör Sverige till ett av de ledande länderna när det gäller batteriinsamling.

I särklass vanligast är alkaliebatterier, de kallas även hushållsbatterier. De är de batterierna som heter AA eller AAA beroende på storlek och som används till allt från fjärrkontroller och brandvarnare till leksaker. Ungefär 90 miljoner sådana förbrukas varje år i landet.

Trots omfattande insamling av batterier finns ingen anläggning i landet som effektivt återvinner dem. I dag tas oftast bara delar av materialet tillvara, skalet av stål och den mässingsspik som finns inuti.

– Det som återstår kallas ”black mass”, den svarta massan. I dag exporteras den och batterier till Europa där de behandlas på ett tekniskt och ekonomiskt ineffektivt sätt. Det vi saknar i Sverige är en upparbetningsprocess, säger Marcel Magnusson, forskningsingenjör på Swerea MEFOS.

Han är med och leder ett forskningsprojekt för att återvinna mer ur de alkaliska batterierna. Projektet, EBaR, Environmental Battery Recycling, har som mål att 80 procent av materialet i de alkaliska batterierna ska återvinnas.

Alkaliska batterier brukar kallas för miljöanpassade eftersom de inte innehåller tungmetaller som kvicksilver, kadmium och bly.

Men samtidigt innehåller de ämnen som zink, mangan och kol som skulle kunna återvinnas och återanvändas.

– En del zink återvinns av anläggningar i Europa men det är en ganska oren produkt som måste behandlas igen, mangan återvinns inte alls utan åker ur kretsloppet och hamnar på deponier, säger Marcel Magnusson.

Tanken med det svenska projektet som finansieras av Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, är att hitta en ny process anpassad till det alkaliska batteriets specifika kemi.

Genom att hetta upp materialet och stegvis förgasa eller förånga det ska de olika komponenterna utvinnas vid olika temperaturer.

– Då kan vi återvinna en så ren zinkråvara som möjligt. Det som blir kvar i ugnen efter processen blir mangan och även den ska vara så ren som möjligt, säger Marcel Magnusson.

– Förhoppningsvis kan vi skapa produkter som är så bra att vi kan skapa ett cirkulärt kretslopp där råvaran kan användas igen, till exempel för att göra nya batterier.

Projektet är nu halvvägs och går än så länge enligt plan, men det återstår att se om metoden är verksam i stora volymer.

Om målsättningen att återvinna 80 procent av de alkaliska batterierna nås finns stora miljövinster att göra. För svensk del handlar det om att koldioxidutsläppen skulle kunna minska med 6000 ton. Till det kommer att en hel del zink och mangan aldrig behöver tas upp.

– Potentialen i ett EU-perspektiv är 24 000 ton zink och 36 000 ton mangan kan återvinnas. Det är ganska stora metallflöden så det finns stora värden i det, säger han.

Batterier brukar delas upp i två grupper. Engångsbatterier för exempelvis brandvarnare, fjärrkontroller, leksaker. Uppladdningsbara för exempelvis mobiltelefoner, surfplatta, kameror.

Litiumbatterier

Finns i flera sorter. Ej uppladdningsbara för klockor, datorer, leksaker. Små och ganska svåra att återvinna. Uppladdningsbara i laptops, telefoner, kameror. De flesta går att återvinna.

Blybatterier

De är vanligast i bilar men också i en del trädgårdsredskap och mopeder. Bly är en giftig tungmetall, och därför extra viktig att lämna till återvinningscentraler eller på macken.

Alkaliska batterier

Dessa är de vanliga engångsbatterierna. De kan vara runda, fyrkantiga eller stavformade. Sedan 2009 återvinns de, framför allt metallhöljet runt om. Innehållet består bland annat av zink, mangan och kol och kallas för ”den svarta massan”. Projektet forskar på hur den ska kunna återvinnas i stället för att läggas i deponi.

Kvicksilverbatterier

Dessa är runda och små och kan sitta i allt från klockor till sjungande tårtljus och fjärrkontroller. Kvicksilver är så giftigt att svenska myndigheter har bestämt att kvicksilverbatterier ska fasas ut från batterimarknaden.

Kadmiubatterier

Dessa innehåller den farliga tungmetallen kadmium. De är ovanliga i dag men kan dyka upp i äldre datorer, telefoner och verktyg. Det är kadmiumbatterierna som gett upphov till myten om att man alltid måste ladda ur sitt batteri innan man laddar upp det igen. Moderna batterier kan du ladda utan att det sliter på batteriet.

Källa: Batteriåtervinningen