Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Ny rapport slår hål på myter om urbanisering

Att vi går mot en allt mer urban värld är tydligt, men en ny forskningsrapport från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) säger att bilden av både landsbygden och staden behöver problematiseras. Dessutom behöver den forskningskompetens som finns i dag komma in i kommunernas stadsplanering.

– Det finns en massa myter och förutfattade meningar kring hur urbaniseringen går till, säger Kristoffer Gunnartz som varit redaktör för rapporten.

En av de första myterna som rapporten vill slå hål på är den om att den snabba urbanisering som skett i Sverige de senaste decennierna skett på landsbygdens bekostnad. Mellan exempelvis 2010 och 2015 växte antalet invånare i landets tätorter med 440 000, och även om landsbygdsbefolkningen minskade så var det bara med 5400 invånare. De drivande krafterna var alltså inte inflyttning från landet utan invandring och ett överskott av nyfödda.

Rapporten konstaterar också att man i dag ofta ”drar hela landsbygden över en kam” och missar att det finns stora skillnader runt om i landet. Visst finns områden som kämpar med avfolkning och hög arbetslöshet, men det finns samtidigt landsbygdsområden som klarar sig bra ekonomiskt – i vissa landsbygdsområden är arbetslösheten lägre än i städerna. Dessutom har det på senare år dykt upp hundratals nya småorter på landsbygden.

Rapportförfattarna tycker att man egentligen inte borde ställa landsbygden mot staden utan i stället försöka tänka kring hur man kan få de här miljöerna att fungera ihop.

– Om vi ska bygga ett hållbart samhälle bör vi inte skapa en konfliktsituation mellan stad och landsbygd, säger Kristoffer Gunnartz.

Att en allt större del av befolkningen bor i städerna är samtidigt ett faktum enligt rapportförfattarna behöver man också problematisera vedertagna föreställningar om stadsbygd och stadsplanering. Analysen av staden behöver bli mer sofistikerad.

En annan nyckelproblematik som rapporten pekar på är att den kompetens som finns kring stadsbyggnad sällan når fram till stadsplanerare och politiska beslutsfattare. Den kunskap som finns om hur man bygger hållbara städer implementeras därför sällan den svenska stadsbyggnadsprocessen.

– På sina håll börjar kompetensen komma in men det finns så oerhört mycket kunskap som skulle kunna bidra till bygget av hållbara städer som i dag inte släpps in, säger Kristoffer Gunnartz.

Rapporten ”Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser” är den första projektrapporten av fyra planerade i det större forskningsprojektet ”Framtidens goda stad”, där Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin försöker sammanställa statistik och sammanfatta den forskning som finns kring stadsbyggnad.