Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-27 10:55

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/arkiv/nyheter/ordkrig-om-forsvaret-2/

NYHETER

Ordkrig om försvaret

Det skulle bli en markering av enighet om försvaret över partigränserna i en hotfull tid. I stället blev det en dag av anklagelser och motangrepp när försvarsberedningen presenterade sina slutsatser. Bakom budgetbråket finns dock en samsyn kring mycket mellan S och de borgerliga. miljarder kronor

Tanken med försvarsberedningen är att partierna ska enas om de stora dragen i försvarspolitiken. Men nu är det valår och förhandlingarna har denna gång följt ett annat mönster. Efter att de borgerliga partiledarna redan för en månad sedan presenterat en detaljerad uppgörelse sinsemellan om reformer och deras finansiering har även försvarsberedningens arbete kommit att handla om ”krona för krona”.

Natten före deadline hade Socialdemokraterna och de borgerliga lämnat övriga partier bakom sig och var inbegripna i en dragkamp om enskilda budgetposter.

När försvarsberedningens rapport presenterades i går stod det klart att försöken att enas om pengarna hade misslyckats. Ordföranden Cecilia Widegren (M) gick direkt till öppet angrepp på S.

– Socialdemokraterna har inte kunnat presentera en ansvarsfull finansiering. Det är beklagligt. Socialdemokraterna orkade inte hela vägen in i mål, sade Widegren.

Peter Hultqvist (S) gick omedelbart till motangrepp.

– Det är ett oacceptabelt påhopp, sade han.

Ordkriget mellan Hultqvist och Widegren fortsatte sedan hela dagen, bland annat i en direktsändning från DN:s tv-studio. Oenigheten gäller 900 miljoner kronor som Socialdemokraterna vill skjuta till redan före 2018 utöver regeringssidans bud. De borgerliga underkände dock S-förslagen om var pengarna skulle tas ifrån. Det handlade bland annat om ändrade skatteregler för fåmansbolag och höjd fastighetsskatt på vattenkraft.

– Kommer man med förslag som är direkt skadliga för jobben och slår mot förnybar energi, då är alliansregeringen inte med, säger Widegren.

Socialdemokraterna står fast vid att de 900 miljonerna behövs. Hultqvist hänvisar till att försvaret enligt Riksrevisionen redan i dag saknar flera miljarder kronor per år.

– Det är jättestora problem. Vi gjorde ett rejält försök att höja nivån i finansieringen. Att då komma med ett bud på 75 miljoner som regeringssidan gjorde, det tycker inte jag är värdigt.

Mellan rallarsvingarna påpekade dock både Hultqvist och Widegren att försvarsberedningen nått en bred samsyn i mycket (se fakta- ruta). Trots oenighet på marginalen står försvarsberedningens majoritet bakom anslagshöjningar som flera ledamöter i går kallade ”historiska”. Det handlar om 5,5 miljarder från 2023.

Beredningen pekar ut Rysslands aggression mot Ukraina som en säkerhetspolitisk vändpunkt. Ökad militär närvaro och aktivitet i Östersjön och särskilt på Gotland framhålls som nödvändig. På materielsidan är S och de borgerliga eniga om fler Gripen-plan liksom en förstärkning av såväl ubåtsflottan som luftvärnet.

Hur Socialdemokraterna ska hantera försvaret om Stefan Löfven blir statsminister återstår att se. Miljöpartiet vill minska anslagen och säger nej till fler Gripenplan. Peter Hultqvist hoppas på omprövning hos den tilltänkta regeringspartnern.

– Jag tror att det pågår processer i flera partier som tagit del av det som hänt i vår omvärld. Många behöver göra en resa när det gäller det här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt